Etikett: troll

Näthat uthängd och hysterisk mobb

Näthat och smutskastad!

Näthat och uthängd leder till påhopp där personer lyfts ut för en social mediaavrättning.  Människor följer mobben och förstår  inte innan hur hårt det allt som oftast slås. Oavsett falska eller sanna påståenden så finns det ingen vinning att sprida sina känslor och hat på nätet. Näthat växer och det behövs en ny lagändring med kännbara straff  för att  vi ska se en  förändring. 

Funderar på om det skulle fungera i praktiken om sociala medier krävde inlogg via bank id. Borde väl vara värt ett försök. Detsamma gäller när någon ska logga in via andras IP nummer så som bland annat  bibliotek och hotell.  

Näthat gör mig otroligt ledsen och påmind om min egna tuffa resa. Ofta tänker jag på den hemska mobb som blev att ta vid. Idag är är en annan dag och jag vet att det är jag som är den starka. för räcker det så långt. 

Näthat och mobb letar gärningsmän!

Svenska folket letar egna misstänkta gärningsmän som hängs ut långt innan polisen påbörjat utredningen. Personer som lever i offentlighet anses  få skylla sig själva och kommentarsflödet låter sig inte väntas innan mobben fylls med så mycket ondska och hat. Du som hänger på, hur skulle du känna om du blir uthängd? 

Alias!

De som står bakom mobben är allt som oftast samma personer och  de har olika alias men med samma IP nummer. Ofta står dem dig nära och känner avund och vill inte unna dig din lycka och framgång. 

 Mycket olämpliga och opassande uthängningar påverkar inte bara rättsväsendet negativt. Det riskerar att sätta delar av rättsväsendet ur spel. Är det vad vi Svenska folket vill? Vill vi få totalt utflippat samhälle där allt  är helt utom kontroll på sociala media?  Näthat kostar samhället otroligt stora summor pengar, pengar som skulle behövas till annat. 

Hen plockade ner tråden!

Jag vågar nog påstå att vi är väldigt många som gör fel ibland. Vi tänker inte fullt ut och får utlopp som vi inte kan styra och vi gör saker totalt utan förstånd. Vi kan alla göra fel men att hänga på en mobb är och kommer i mina ögon förbli mer än fel.  Jag är inte felfri och ja,  jag har gjort det jag med. Ett inlägg från min vän och  känslorna tog över och jag hängde på. Det gick några dagar och jag började få ont i magen. Ställde mig frågan – vem är jag att döma och lägga mig i? Vem är jag att sprida mobbar på nätet?  Ringde vännen som lyssnade och tog till sig och stängde ner. 

Näthat kan leda till en människas död!

Näthat och mobb kan och har lett till att oskyldiga personers liv totalt raseras. Falsk ryktesspridning som kan bli så allvarliga att personerna tar sitt liv.

Det finns även uppenbara risker att de uthängda blir skadade via handgripligheter, våld som går över styr och som vållar skador på kanske helt oskyldiga personer.  Är det så det ska vara och förbli? 

Våra barn och ungdomar är bland de mest aktiva i att uppmärksamma och motverka mobben på nätet.  Vilket innebär att våra unga växer upp med mobb och näthat som om det vore ett normalt beteende. 

Hur tycker ni att vi vuxna ska kunna bli bättre förebilder? Konsten att vara snäll kan inte ligga så långt bort. Näthat tar över och vi mår allt sämre genom att känna oro för all ondska.  Fler stänger sina bloggar och Instagramkonton för att slippa hat, ska det verkligen behövas? Det kan inte vara svårt att vara snäll.

Om du utsätts för näthat!

1 – Svara ALDRIG. 2 – När sorgen och ilskan tar över, skriv av dig läs det dagen efter och radera. 3 – Prata med andra som varit med om detsamma. 4 – Om du är elev – Berätta för läraren och dina föräldrar. 5 – Löpträna och låt dina känslor fångas av vinden.

Tack för att jag får dela mina tankar och frustration till er läsare. Det gör mig så ont att se allt fler bli drabbade.

Godnatt / Kram Minette

 

Checkar in på Ulleråkers mentalsjukhus.

Checkar in och härjar fritt runt Ulleråkers mentalsjukhus.

Checkar Ulleråker, som är uppkallad efter den nordiska guden Ull 

 Ulleråkers, kallat Uppsala hospital. 

Bakom de höga murarna intill Fyrisån växte sjukhusområdet snabbt till en mindre stad men byggd på fel grunder. I detta fall  ondska enligt min spontana uppfattning. Det är en plats där över tusentals människor låstes in och utsattes för brutalt våld både fysiskt och psykiskt, det vill säga, minst sagt tvivelaktig vård. Patienterna fördelades i olika kategorier och de äldre sjuka fick ”rastas” på rastgården som omslöts med höga stängsel av taggtråd. 

Sinnessjuka odjur till personal.

Ju mer jag läser på, desto mer inser jag att de så kallade läkarna var  mer än sinnessjuka odjur. Det leder mig till undran hur tortyr, där patienterna bland annat låstes in, misshandlades och snurrades runt i hög hastighet kan klassas som vård? Det ryktas att sexuella övergrepp ingick som del av vården?

Jag ska forska vidare och hoppas finna personal som arbetade där innan det stängdes. Hur lever de idag?  Kan de  vara stolta, kan de se sin egen spegelbild?  

Ulleråkers mentalsjukhus Uppsala

Kusligt värre!

Checkar in och funderar med ett lätt leende vilka som skulle passa in här på Ulleråkers.

Vetskapen av att Gustaf Fröding suttit 6 år och Christer Pettersson 11 veckor (för bajonettmordet 1970) gör mig mer intresserad. Jag får en kuslig känsla som viner lätt över ryggraden och jag funderar på allt som hänt genom åren, vilka mörka hemligheter ryms inom väggarna? Tankarna  spinner loss och jag faller snabbt tillbaka på några inlägg jag gjort för en tid tillbaka. Inlägg där jag nämner empatistörda journalister,  gubbhoror, Evert och ett helt gäng vilda så kallade ”människor”. Just det ja, glöm inte en och annan skadad typ från sociala media. Jag fattar, det är inte svårt att fylla stället, men att få denna vård, skulle inte ens vara dessa sjuka personer till någon nytta eller önskvärt. 

Checkar in, checkar ut!

Med mig på incheckningen har jag sjuksyrran Eva. En mycket trevlig och intressant kvinna fylld med empati, hopp och ett lyssnande öra.

Ulleråker var det, vi nådde fram till Ulleråkers av ren slump.  Jag hörde lite historik och bland annat vilka som en gång bott där. Ryser, mår illa och byter ämne, som landar på de sjuka här och nu. Det behövs inget mentalsjukhus för att hitta ”sjuka ”människor, det räcker med att kolla runt omkring oss. Så vi checkar snabbt ut igen och tar sköna steg mot andra äventyr.

Mjukglass i solen.

Vi sätter oss i gräset i parken intill. Njuter av lite gofika och jag äter en hembakad paj. Not, men gott ändå;-) Vi faller tillbaka på lätt störda personligheter. Skvallrar ihop lite härlig sanning om det verkliga livet. 

Nu stänger jag dagens inlägg med ett hopp om att finna rätt personer, kram Minette