Seg är väl bara förnamnet.

Seg och lite där till.Kroppen är lika seg som den är stressad. Men så är det ibland. Det är bara att le och tänka att så många andra dagar är mindre sega och stressade. Så idag blev det ett försök till att chilla, ta hand om mig och samtidigt jobba vidare. En kvart hann jag chilla, sen satte allt fart igen.Det finns inte i min värld att slappa och återhämta mig. Så för att orka, så maxar jag träningen för att fylla på med energi.Jag vet att det är fel, men finns ingen annan utväg just nu. 

Stress!

För många är stress en del av deras vardag. Det finns stress som påverkar negativt, och det finns stress som trots allt är nödvändig. Jag förhåller mig till den sistnämnda. Stress för mig gör att jag bland presterar och håller bättre fokus. Men med det säger jag inte att långvarig och ihängande stress är riskfrisk. Snarare tvärtom. Långvarig stress påverkar både in och utsidan negativt och vi kan få förödande konsekvenser. Min stress visar sig på många vis. Hur visar det sig på er? Hur hanterar ni er stress? 

Jag saknar min löpträning, det var något som höll mig i balans. Jag hoppas att min träning som nu sakta byggs upp, kommer att ge så goda resultat så att jag snart kan komma ut på mina rundor. 

Men som tur var, så hann jag prata med några goda vänner idag, så lite energi fylldes på. Tack från mitt hjärta.

Inom kort påbörjar jag en utbildning och skapar mig en ny design på mitt visitkort. Spännande är väl bara förnamnet. Fina människor runt mig, som får mig att må väl puttar mig åt rätt håll. För att dem vet och tror på mig. Tack raringar. 

 

På återseende, varm kram Minette