Kärleksmums, det är jag det! 

Godmorgon  alla fina läsare Ni är så betydelsefulla för mig. Kärleksmums och muffinsfia, vad händer?

Inte så roligt att bara skriva för sig själv. Så ni två som följer mig, tack! Okej då, några till har jag väl allt då jag toppar nästintill hela tiden. Idag ska jag ut på äventyr. Många luckor i agendan. Så hinner nog med att lata mig rejält. Någon som har en lucka 14.10 – 14.20 och 15.15- 15.35 så kom och säg hej.

Det är ju aldrig roligt när det glappar så i kalendern. Som vanligt är jag cool lugn och totalt utan stress. Fixar morgonen och sätter mig på tåget. Det går bra, tro det eller ej.  Eller..Jo vad händer? Tankarna landar  tillbaka till ett härligt samtal med Sofia som kallar sig muffinsfia på IG (det är ju just ett smeknamn). Funderar just hur namnet kom sig. Fantasin drar iväg och helt plötsligt sitter jag på tåget i min ensamhet. Brister helt plötsligt ut i asgarv. Så där från ingenstans. 

Samtidigt som jag försöker hålla mig ifrån skratt, far tankarna iväg .Jag ska  nog heta ”kärleksmums”. eller varför inte ”smulan” från självaste bullen själv.Humorn är låg. Och plötsligt kommer en man fram. Sätter sig intill mig. Han ler, vill säga något. Så jag plocka bort lurarna från öronen.

Han – Hej, vad härligt att höra ditt skratt, det gör mig glad. Sen sträcker han fram sin hand och säger  – Anders! Jag tittar på honom, ärligt lite lätt förvånad och hinner tänka. Har en undermening? Inte ännu en galenpanna, orkar inte! Men artig som jag är så sträcker jag fram handen och säger –  hej kärleksmums! 

Han tittar. Jag stirrar.  15 sekunders tystnad kändes som år. Sen brister vi båda ut i asgarv. Och han inser att jag verkar vara en kvinna med många bollar i luften och rätt mycket i huvudet. 

Kan lova att det blev många skratt på tåget idag. 

Ibland orkar jag inte med mig själv.Men en sak är sant, jag har ju aldrig tråkigt om dagarna. 

Varma kramar Minette