Etikett: Eskilstuna

p4sormland@sverigesradio.se i vårt hem

p4sormland@sverigesradio.se i vårt hem!

p4sormland@sverigesradio.se besökte oss i veckan för att fråga våra döttrar om hur de påverkas av Corona. På länken här kan ni lyssna på deras härliga ord – http://p4dela.sverigesradio.se/?id=18346&fbclid=IwAR0JgMEv0MwQeu6WYEPVM4db5CQ30inZHWPk5Xv6o-GNz3msOr7P44sAmoI

 

Vi har just nu ett distansförhållande med vår omgivning, vilket får med sig både gott och ont.  Att leva i karantän kan vara psykiskt påfrestande men vi gör det bästa av situationen genom att vara tacksamma att vi ha ett stort hus med egen tomt, studsmatta och mängder av spel, pussel och pyssel. Visst finns det saker skolan kunde göra bättre, men vi kan ändå inte klaga,de gör så gott de kan och mäktar med. Detta är exakt lika betungade för skolorna som för alla andra instanser. Dock önskar vi ett betydligt bättre stöd än att välkomna till skolan som håller öppet för de som kan. Det verkar  som svaret kommer från en person som verkligen inte förstått varför vi tagit hem våra barn från skolan. Att ta  sin barn från skolan gör nog ingen frivilligt.Är man i riskzon, ska man hålla sig ifrån  grupperingar etc. 

Här hemma ökar kreativitet och tillsammans kommer vi gå ännu starkare ur det. Vi vädjar dock  till vännerna att tänka en extra vända när du svänger förbi och vill säga hej. 

Har du nyligen rest eller träffat någon som nyligen gjort det, eller har du träffat någon som är sjuk.? Undvik då att svänga förbi här. Vi har INTE råd att bli smittade för det kan just vara det som gör vårt tillstånd  till ett katastrofalt läge. Lek inte självutnämnda experter, läkare eller rådgivare, vi har det bästa teamet runt oss och väljer att följa deras råd.

 

 Nedan skriven text är lånad av Annika Dahlgren på Sveriges Radio.

  • Systrarna Cassandra och Leona Tigerfalk går på Engelska skolan i Eskilstuna, men sedan två veckor tillbaka är de isolerade hemma eftersom familjen tillhör en riskgrupp som inte får smittas av coronaviruset. 
  • ”Jag brukar prata med en kompis så vi pluggar tillsammans”, säger Cassandra som går i årskurs 8, systern Leona går i årskurs 5. 
  • Malte Kling går till skolan som vanligt, men i hans årskurs 9 på Gökstensskolan är hälften av eleverna hemma. 

Annika Dahlgren
p4sormland@sverigesradio.se

   

 

Ta så väl hand om er som ni kan efter omständigheterna / Kram Minette 

April sorg ovisshet ska jag orka?

April vi går dig till mötes med sorgsen blick och ovisshet.

April våren 2020 är året som jag och många andra skulle vända till det bättre, men som för många blev exakt tvärtom. Året startade i kaos och jag vet att fler än mig fick en mindre bra start. För min del blev det att jag nätt och jämt överlevde två stora misslyckade operationer och till min stora sorg avled allt för många nära och vissa väldigt unga. Mitt 2020 startade verkligen inte som jag tänkt mig och åter påminns jag om att inte ta livet för givet eller se för långt framåt. Dags att leva ännu mera i nuet💕.

Tung ryggsäck men tillåter mig inte falla!

Ryggsäcken är tung och jag är ledsen över att ha drabbats av så fruktansvärda och rejält jobbiga år. Idag är det exakt tre år sen det började och jag sa inget då så jag säger inte så mycket nu. Mött på många hinder men är ändå full av hopp och fylld med kämparglöd.
Vet att allt har sin tid och allt kommer bli bra för inga motgångar är förgäves, så tänker jag och kämpar för det. Jag  är inte kvinnan som lägger mig platt eller tillåter mig falla av eländen och sjukdomar. Jag är full av hopp och vet att det kommer gå bra .För kriser leder mig att se min inre styrka och ha mera mod, skapa en drivkraft och ALDRIG upp.

En ljusglimt tittar in!

I början av Mars såg jag för en kort sekund ljuset, men snabbt slogs livet i spillror för oss alla.
Denna gång en katastrof som drabbar hela världen både rik som fattig. Det har kraschat och denna gång rejält. Allt är svart, fyllt med oro, ängslan, stress och ovisshet. Världen kollapsade och Sverige var inte redo att möta katastrofen som jag nämner med ett ord, CORONA. Vi människor föll och famlar runt i ett vakum.

Inget är längre som det brukar.

Hemma  hos oss samlas hela familjen i soffan för att prata om dagarna, uppdateringarna och vårt mående. Aldrig någonsin kunde jag ens i mina mörkaste stunder och tankar tro att  vi och hela världen skulle drabbas så hårt . Hela världen står tillsammans i en så mörk fruktansvärd ovisshet.Vi har alla en tuff tid till mötes på så många olika vis. Månader som april, maj och juni  blir långa och kämpiga för oss alla.

En pandemi mot världen.

Trots pandemi som slår ut hela världen så ser jag ljuset tränga sig fram. Vi människor prövas hårt och vi närmar oss varandra, vi sträcker ut våra händer och hjälps åt. 
Jag blir stundtals  ledsen och låter tårna falla ner över kinden. Jag tror det är viktigt att få ut sina känslor i all oro som finns både här inne och där ute. 
Ta väl hand om er kramar Minette 

Bolindergårdens vård och omsorgsboende

Bolindergårdens vård- och omsorgsboende! 

Bolindergårdens – Nu har jag  – Minette Tigerfalk fått nog, nonchalansen i samhällets vårdinrättningar är under all kritik. Snälla dela detta nu. Sjukvården, äldrevården och barnomsorgen är katastrofal, vill du hamna där?Hur får vi personalen att arbeta efter bättre förutsättningar? Må bra på jobbet, Jag möts allt som oftast av tårögda och uppgivna ögon hos personalen. De går på knäna sjukskrivningar stiger och många har gett upp. Det personalen en gång brann för är mer ett ont måste. Politiker måste agera, ta sitt ansvar och vi medborgare måste våga sätta ner foten. Jag ger en känga och  ställer en fråga till många tyckare som inte agerar, varför?
Var så säkra på att jag har fått NOG och kommer agera! För mig, mina nära och kära och för de som inte har orken att göra det själv.

Vi är många drabbade och här nedan kan ni läsa om min fina vän och före detta Eskilstunabo Maria Vascsak.

Bolindergårdens tar 7000 kr i avgift för 35 kvm  plus en avgift för mat och avgift för omvårdnad. 

Jag ställer mig frågan, vad innebär vård och omsorg? Vad ska man kunna förväntat sig vid en flytt när man är 96 år? Ska man som anhörig behöva ta ledigt 1 vecka och vara med för att se till att ens mormor inte far illa?

 Från Trumslagargården till Bolindergårdens!

I början av februari besökte jag Eskilstuna för att hjälpa min mormor att flytta från Trumslagargården till Bolindergården. Det här var dagarna innan hon skulle fylla 96 år och min mormor såg fram emot att flytta. För mig blev ett par dagars ledighet omvandlat till en vecka med anledning av en undermålig, otrygg situation och bristande säkerhet.

Jag var på plats varje dag för att hjälpa min mormor att finna ett lugn och en trygghet i en situation som var kaotisk. En fastighet som var allt annat än klar och en utomhusmiljö som fortfarande är allt annat än klar.

Åter bristande kommunikation!

Bristande kommunikation och larm som inte fungerade eller kunde hittas, svajande el, taggar till dörrar och medicinskåp saknades, 1 huvudnyckel till samtliga medicinskåp, dörrar som låstes inifrån och en personal oinformerad om att det fanns huvudnycklar, ofullständiga brandpärmar.

Personal som kom till Bolindergården samma dag som dom boende utan information, personal som skulle börja ”utforska” sin arbetsplats samtidigt som dom skulle utföra sitt jobb. TV boxar som glömts att beställas, ingen TV för dom boende på en hel vecka… en gemensam yta som tagit en vecka att inreda. En transaktion för dom boende som var allt annat än enkel eller trygg. Listan är lång… En inflyttning som mest liknar ett hafsverk. Svar från ansvarig var att man får räkna med att det är stökigt när man flyttar.

En oförståelse om att det rör sig om individer som är upp åt 100 år. Helt respektlöst!

1 månad har gått och man har ännu inte gjort ngn grovstädning, byggdamm överallt och fönster som inte är tvättade. Min mormor har svårt att andas är sårig och blodig i och runt näsan. Men man anser att det är städat. Dock säger strumporna ngt helt annat. Jag har svårt att se att någon skulle anse att det skulle vara ok att röra sig i sitt hem i det dammet. Ett badrum som inte städas mer än var 3:e vecka, nu har en månad gått och det luktar urin, en toalett som har avföring på kanterna. Rengöringsmedel som fortfarande saknas. Som sagt man anser att det är ok och att städa var 3:e vecka. Städningen på brukarnas rum ska dessutom utföras av undersköterskor. Dessa som redan är överbelastade och går på knäna. Var är prioriteringen? Borde inte undersköterskor ta hand om brukarna och inhyrda städare utföra städning? Åter igen ställer jag frågan, hur många skulle acceptera en städning var 3:e vecka? Vem skulle acceptera en sån hemmamiljö? Snarare en sanitär olägenhet.

1 månad har gått och min mormor har ännu inte varit utanför hemmet trots att hon enligt biståndshandläggare har rätt till att gå ut 2 ggr i veckan. Nu har hon inte varit ute på minst 2 månader. Detta har i och för sig inte fungerat smärtfritt innan heller, inte ovanligt att hon inte får gå ut på flera veckor trots att hon själv vill.

Min mormor fungerar bra och vill vara aktiv men rådande miljö och situation hämmar henne. Fram till att hon flyttade till Trumslagargården för ca 1 år sen, har hon varit klar i huvudet men efter inflyttning till Trumlagargården har hon blivit åldersdement. Om lugn råder så märker man inte mycket av det. Men en miljö som är stressig och stökig påverkar henne oerhört. Hon äter inga mediciner. Vi har sagt ifrån lugnande och sömnmedel efter att man under förra våren experimenterade (utan anhörigas vetskap) och gav henne diverse olika ”cocktails” som gjorde att hon ständigt var ”borta”. Under den här tiden ramlade hon ofta och slog sig i huvudet, blåmärken och sår. Vi bad om att införskaffa en hjälm för att skydda hennes huvud, det tog mer än 3 månader innan hon slutligen fick en hjälm anpassad hennes huvudstorlek.

Det råder ingen kommunikation mellan avdelning, sjuksköterska och rehab. När vi som anhöriga slutligen ryter ifrån löser det sig tillslut. Under 8 månader har det bytts ut läkare och sjuksköterskor 4 ggr. Ingen ordentlig dokumentering eller överlämning har under denna tid skett. Min mormor har blivit slagen av annan boende och det får vi reda på från en annan boende. Är det inte rimligt att vi som anhöriga ska bli underrättade? Vad har man vidtagit för åtgärd att det inte kommer att hända igen? Var är kommunikationen? 

Jag ställer mig frågan vad man syftar på när man använder sig av ordet vård och omsorg? För mig talar dess synonymer sitt tydliga språk, skötsel, tillsyn, omsikt, uppmärksamhet, omtanke, noggrannhet och samvetsgrannhet för att nämna några.

På Bolindergårdens tycks man dock ha anammat ord som jag starkt ifrågasätter att man vet innebörden av. Stora ord att fylla. I dagsläget är Bolindergårdens inget annat än en förvaring utan stimulans och aktiviteter.

Ledningen slår emot!

Självklart har jag pratat med ledningen men utan resultat, man tar inget ansvar utan gömmer sig bakom att skylla ifrån sig. Jag BEUNDRAR personalen för sin insats i den rådande kaotiska situation som gör ett fantastiskt jobb utan förutsättning. Dock ifrågasätter jag ledningen starkt.

96 år och helt utan värde!

Kan man inte förvänta sig mer när man är 96 år? Hur många skulle acceptera att ha en hemmamiljö som såg ut på det här sättet? Än mer betala 7000kr / månaden för hyra + avgift för mat, + avgift omvårdnad? Är man inte värd mer som gammal?

Texten är skriven av min väninna Maria Vascsak och självklart vill Maria att jag delar inlägget om hur det ser ut idag. 

Stå upp stå emot och säg nej NU! /Minette 

Bilden kan innehålla: en eller flera personer och närbild

 

Lille Milo, hyllning till er Eskilstunabor

Lille Milo och Matte Jennifer Jojo!

Lille Milo endast 5,5 månad ung smiter ut och möter trafik i form av både 40, 70 och 110 vägar. Milo är blandras -prazsky krysarik och chihuahua och som ni då förstår väldigt liten. Milos kroppsstorlek och unga ålder gör honom lätt till offer både mot trafik, onda människor och rävar. Sen framför allt mot den kraftiga storm, regn och kyla som jag var rädd skulle bli hans öde. 

Vi alla förstod att det är väldigt bråttom.

Matte Jennifer Jojo lägger ut ett inlägg och vädjar om hjälp att finna lille Milo. Delningarna var snabbt uppe över 600 st och det bara kom sig till att växa. Jennifer och Lille Milo klev in i allas hjärtan och vart jag än begav mig mötte jag frivilliga sökande unga som gamla. Telefonkedjor, messenger och organiserade sökningar var snabbt ordnat och alla EXAKT alla var berörda. 

Hett tips och snälla människor!

Någon hade sett Milo i Söndags och adressen var där jag föddes och växte upp. Självklart åkte jag dit tillsammans med min dotter Cassandra. Därefter åkte vi hem och skapade flyers för att lägga i alla brevlådor i det området samt ute efter vägarna. Allt i samförstånd med Jennifer. 

Lille Milo är hemma!

Jag sitter i soffan och tänker på lille Milo som nu vilar i mattes knä. Tänker även  på er människor som utan tvekan hjälpte till. Tänk att det finns så mycket goda snälla och hjälpsamma människor. När allt känns mörkt, tungt och eländigt be om hjälp. För oavsett skäl så finns änglarna där när det behövs. Det bevisades sig återigen att vi Eskilstunabor finns för varandra till 100 %.

Timmar och hela natten! 

Många cyklade runt i timmar och en del satt timtals i bilen för att hålla span. Jag mötte på många stelfrusna som sökt långt in på natten men ändå inte ville ge upp. Alla ville rädda Milo och vad gjorde de då om de frös?  Fina ni säger jag bara och önskar jag hade alla namn för att  ni skulle vara värda att nämnas. 

I måndags eftermiddag stoppades alla sökinsatser .Matte hade fått in fler tips och råd gällande sökningen. Milo ska ha setts i samma område  igen och kunde bli skrämd av alla som sprang runt. Sagt och gjort nu är Lille Milo hemma hos sin underbara matte och jag är övertygad om att de båda njuter till fullo. 

Tack Jennifer Jojo och härliga Sari Eklund.

Jennifer du starka fina underbara matte till Milo så full med mod och hopp. Tack från hjärtat att du orkade svara på alla samtal från oss som ville hjälpa till.  Du är beundransvärd kämpe och ditt lugn skulle flera behöva. Din älskade bebis försvinner och samtidigt ligger du i hög feber och  är genomsjuk, hur orkade du? Många ringde dig och ändå höll du humöret uppe. Fick även lära känna din underbara härliga granne Sari Eklund som fanns med mig i sökandet.  Vi fick några skratt mitt i det jobbiga mer om det i ett annat inlägg. 

Milo 5,5 månader ung med en vikt kanske runt 1.5 till 2 kg fick en hel stad att agera. . Så liten men så BETYDELSEFULL!

Kram Minette

Natt smärtor och tankar

Natt och den fylls med tankar!

Natt och jag sitter klarvaken i sängen, sängen som är flyttad in till vardagsrummet/köket. Jag frågar mig om och om igen, varför? Detta inlägg påbörjade jag i lördags men det var natt och jag var  för trött för att klara av att skriva hela inlägget.Så när ni läser detta inlägg så ligger uppdateringen lite i släp. 

Jag har haft en del fruktansvärda och tunga dagar och till mestadels har jag sovit. Febern vill inte gå ner till normal temp och smärtorna görs sig påminda. Jag vet att det inte hjälper att ångra mig och det går inte att få det ogjort men jag önskar så att jag aldrig utfört denna operation.Trots allt så är jag ändå så glad och tacksam. Tacksam att rätt läkare klev in och enligt mig räddade mitt liv.

Jag dog och vände om tillbaka för att älska livet ännu mer. Min ärrade mage kommer alltid att påminna mig om min styrka att inte ge upp. Nu vänder det, PUNKT!

Ps otäck bild och såren runt mun är på grunda av slangar jag haft i halsen d.s

Jag är en kämpe!

Jag är stolt över mig själv och stolt över hur jag ser ljuset istället för mörkret. Självklart är jag ledsen och mellan varven även arg men inget hjälper mig att läka så att vara stark och kämpa är något jag föredrar för många där ute behöver mig. Många har så tufft, helt utan mat, boende, kläder värme och kärlek, så jag måste hålla mig stark och fortsätta lägga min fritid på att hjälpa människor i behov. 

Dränage inte kul alls!

Att bära på 2 dränage är psykiskt påfrestande för  det drar och ömmar men ger  även illamående känslor. Ett obehag som blir värre för varje dag. Jag hoppas att röntgen ser bra ut och jag  får plocka bort dränagen snart.

 

Detaljer och tack!

Tack från djupet av mitt hjärta till alla er som visat omtanke genom att skriva på bloggen, messenger, sms, ringt, facebook och kommit förbi. Uppskattar era frågor och besvarar alla vartefter jag orkar. Det kommer att komma mera detaljer så ni fina läsare kommer att förstå vad som hänt men jag inväntar journaler och kopia på deras egna anmälan först.

Vakna tider försöker jag vara kreativ. 

Att skapa är alltid roligare än att bara sitta still och för mig är att skapa läkande för själen. Spelar ingen roll vad som skapas bara att det görs. Då det är lång kö till sjukgymnastiken så har jag skapat ett eget tränings/rehab upplägg. Vägrar vara hemma och chilla jag vill tillbaka och arbeta. 

LÖF!

 I mitt tillstånd är det inte lätt att varken förstå vad som ska göras eller rent av orka göra alla måsten. Jag skulle bara genomgå en rutinoperation och inte lära mig anmäla sjukvården till Löf IVO och Lex. Vid mitt tillstånd finns inte energi att ta reda på mina rättigheter, det borde vara självklart att det finns hjälp att få när det är de som ansvarar för skadan men så är det inte. 

Vad händer när du gjort en anmälan?

Jag läser igenom Löf  och blir chockad över hur få som får hjälp  – enbart 40 % får ersättning och som drabbad kan du vänta på besked ändå upp till några år. Hur ska vi drabbade orka driva kampen parallellt med att våra drabbade? 

Återigen – du måste vara frisk för att kunna vara sjuk! Kramar Minette 

Rutinoperation – hysterektomi skadad för livet?

Rutinoperation som gick  VÄLDIGT fel. 

Rutinoperation ekar det inom mig och det har aldrig hänt förr hör jag svagt, aldrig hänt förr? Kan jag bry mig mindre? Det har hänt mig och på det absolut sämsta vis. 

Mitt liv, ni pratar om MITT LIV  och när ni säger att det aldrig hänt förr så blir jag ännu mera rädd, förtvivlad, frustrerad ledsen, arg och inom mig bubblar så mycket känslor. 

Hur kunde detta hända?

Det som aldrig kunde hända ja det hände mig och det gick så illa det bara kunde. Läkaren är chockad och ledsen över vad som hänt men inget av allt detta hjälper fortfarande mig, för det skulle ALDRIG kunna hända. 

Att säga att jag inte är förvånad känns kanske magstarkt men nej, jag känner så. Redan från dag ett har allt gått katastrofalt illa. 

Mälarsjukhuset – ALDRIG MERA!

Gyn / kvinnokliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna sätter sig själva på kartan om och om igen.  Jag  kan bevittna så många brister så jag vet helt ärligt inte vart jag ska börja men någon måste sätta detta i rull för så här får det inte fortsätta.

Om jag hade dött?

Varför lyssnade ni inte på mig när jag sa ” något är fel, jag dör om ni inget gör” Ni svarade, det är tarmarna som rör sig men jag skrek – nej. Trots det lät ni mig ligga ytterligare ett dygn och under tiden jag låg där fylldes min mage med urin och mitt tillstånd blev allt sämre.

Så många fel!

Från starka felformuleringar som att min livmoder var väldigt angripen, detta fixar vi snabbt till  sjuksköterskorna  som medicinerar fel och glömmer bort att följa läkarens ordination. 

Ska jag eller ska jag inte?

Funderingar som far fram och tillbaka om jag ska berätta och om jag ska jag visa? Jag vet att jag varken kommer bli mer eller mindre hel av att visa mig ”naken” och berätta om det jag drabbats av men kanske kan det hjälpa fler? Kanske mår jag bättre av att få skriva av mig eller så blir det ingen skillnad. Som sagt jag har ingen aning men jag tror att det är nödvändigt för mig att berätta om vilka risker jag utsatts för så fler kan våga berätta och att få fler att förstå riskerna. Vad som hände mig vid en så ”enkel”rutinoperation – hysterektomi men framför allt nonchalansen runt om. Har du drabbats eller känner du någon som gjort det? Hur tänker ni runt min fråga om att berätta eller inte? 

 

Hysterektomi

Hysterektomi är en operation som innebär att livmodern tas bort. Varje år opereras ca 4000 kvinnor och av dem drabbas 4 % av allvarliga 
komplikationer och en av dem är jag. Operationen kan göras om du har muskelknutor, rikliga blödningar, cellförändringar, endometrios eller livmodercancer. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen men jag blev där i 10 dagar. Då ena kaoset efter det andra avlöste varandra kände jag mig inte längre trygg och bad om att få åka hem för att vårdas vilas och få ro hemma. Enligt läkaren kunde inget gå fel och den information jag fick var minst sagt undermålig. För mig gick allt , exakt allt fel. 

Inom kort kommer steg för steg vad som hänt och hur illa det gick men framförallt, det kunde varit min död och vad hände inom mig? en  mammas död pågrund av vad? Varför gick det fel, hur kunde detta ens hända men framförallt vart är ni alla nu, ni sjukvård som säger att ni finns hela vägen? 

Kramar  från Minette som inte tänker sluta kämpa!

Operationen gick inte som tänkt

Operationen!

Operationen jag gjorde den 15/1 gav komplikationer med påföljd att akut operas igen den 17/1 som även den gav komplikationer i vänster ben. Jag befinner mig på sjukhuset i Eskilstuna och i dagsläget vet jag inte när jag får åka hem, får jag välja är det snart.

Nedan presenter från älskade storasyster Lena som vet vad jag tycker om. 

Amelia Dumle kola Geisha

Tack ni som visar!

Ni är många som undrat vart jag tagit vägen och inte svarar osv så därav väljer jag att gå ut och berätta i enkla drag.

Jag tänker fixa denna resa med, men jag behöver tid för läkning, både psykologiskt, nervologiskt och fysiskt. Jag ska upp igen, ska TILLBAKA👊🏻 snart ser ni mig ” glenza” igen. Träning på helt annan nivå. 

Mer om operationen och allt runt om kanske kommer. 

Med kärlek/ Minette

Ingen jul utan Sundbyholms Slott

 Ingen är så bra som personalen här!

December är här och återigen  beger vi oss till Sundbyholms Slott som ligger vid Mälaren i Eskilstuna.  En underbart fin plats som vi besöker oavsett årstid. Vid några tillfällen har jag testat andra fina miljöer men inget julbord kan leverera som mitt älskade Sundbyholms slott. År efter år kommer vi hit, år efter år möter vi oftast samma personal. 

Självaste Drottningen av slottet!

– Maria Pettersson fanns inte på plats denna kväll men personalen skötte allt så bra ändå. Ingen skada skedd alltså..ler! det hade dock varit fint att få träffa  Maria. För oss är hon inte bara en ”Maria” hon höll i vår bröllopsmiddag vilket hon gjorde med toppklass och fingertoppskänsla och allt exakt allt gick så bra. ( se mer om det i ett kommande inlägg).

Nedan ser ni mig tillsammans med grymma kvinnorna Anne – Marie Pettersson och Malin Granfors.  Det märks att de varit med  i yrket ett tag då deras snabbhet, kundfokus och servicekänsla är lite utöver det vanliga. 

 

Sundbyholms slott

Nedan ser ni bild på några av mina älskade Eskilstuna vänner.

Ellinor, Daniel Kalinic, Paulina Lindström – Tigerfalk Jag, Malena Brostedt och min älskade man Robert Tigerfalk.  

Med mina underbara vänner

Här sitter tomten och myser.

Delade ut klappar till små. Ställde mig i kö, men det blev ett nej…min botox hade inte längre någon effekt.  Så ingen klapp till mig.

Nedan kan ni se lite av vad kvällen hade att erbjuda.

 

10 kg tyngre!

Började lite smått med att smaka av deras knäck, fudge, brända mandlar osv. Snabbt ramlade det ner ännu mera gottis, då det fanns mer plats kvar. Det blev tunga kilon att bära därifrån, strax redo att inta soffläge för att somna i matkoma.  Jag minns mina tankar innan jag gick in i matkoma – fiser jag nu, åker jag iväg i en raketfart. Mina 50 kilo var nog uppe i minst 60 kilo, jag höll på riktigt på att spricka. Vilken tur att jag fick ett gymkort av min älskade man när jag fyllde år, så i morgon ska det igång igen. Det ska pumpas vikter och attans vilka bilder ni kommer få se..

 Baren i slottets källarvalv.

Denna vackra krona hängde i slottsbaren. Skulle passa bra i mitt kök dock skulle jag ha fungerande glödlampor. ler!

 

Nu dags att sova, kram Minette

Hesa Fredrik och fru Gårman

Hesa Fredrik och fru Gårman!

De skarpa signalerna  skär genom öronen. ”Hesa Fredrik” får sin röst hörd enbart fyra gånger per år. Prick klockan  15.00 låtar han värre än en brunstig avelhingst. Han tjuter så hela befolkningen stannar till men ingen bryr sig om skälet. Nyss fick vi åter höra Hesa Fredrik tjuta vilt inför Svenska folket och  han ska få ge utlopp för sina känslor. 

Känner mig kränkt, jag vill ha ett kvinnotjut  och logga i  rosa tyll.

Året var 1931 och Hesa Fredrik kom för att stanna.  Idag 2019 lär det inte dröja innan feministen tagit över och snart heter Hesa Fredrik typ Hesa Fredrika.

 

Jämställt var det ja..

Sverige tänker jag och undrar om folket här har totalt hjärnsläpp.

Det heter HÄR GÅR MAN ordet MAN är ett talesätt. När man… vill man…man ska….

Så nu blir det till att ställa krav på oss talare så vi inte kränker feministerna i sin syn på vad ett jämställ samhälle är.  Vi sätter Fru Gårman lite högre upp på den manliga gatuskylten Germund så kan kvinnorna få titta ner på Herr Gårman skylten som sitter lite längre ner.

Hur ska den kortväxta mannen känna nu? Lätt kränkt, en mobb mot hans längd. Även de kortväxta ska se skylten..asså gör den rosa. Alt är så pinsamt. Hur kom detta ens på tal? Och av vem? En kvinna eller man? 

Förlåt men lägger vi inte fokus på fel saker?

Ursäkta min ironi men kunde inte låta bli!

 

 

Låg humor idag / Kram 

Tråkiga besked och oväntat besök

 Tråkiga dag och oväntat besök!

Sjukstuga de lux och åter tråkiga besked gör mig lite extra deppig. Gör väl inga direkta frivolter idag, kroppen känns mosig och det suger lite extra. Vill rent av säga att livet är lite antiklimax läge nu. Efter läkarbesöket igår börjar jag förstå att det är på riktigt och att det är nära  bara influensan får läka så blir det av i nästa vecka.  För mig är oskuret bäst, men har under alla år lyckats samla på mig några ärr, snart är det dags för nya.  Jag är ärligt talat rädd men vet att det inte finns någon annan utväg för en frisk framtid. 

Det känns tungt och många tankar far förbi, det blir operation nummer två på 1.5 månad. 

Jag vet att allt kommer gå bra, så är det bara. Ni som följer mig vet ju att jag är en kämpe och kommer vinna denna gång med.  Då jag nämnt lite på bloggen så har det även skapat lite frågor till mig. Vilket gör att jag idag väljer att berätta lite kort om det.

I oktober opererade jag urinblåsan och nu ska jag opera bort min livmoder.  Båda operationerna är långt i från frivilliga alltså inga skönhetsingrepp, vilket jag skulle föredra.

Mer detaljer än så om när, var, hur och varför få inkomma framöver, jag är inte där att orka just nu.  

Min fina vän Lina!

När jag behöver någon som mest knackar det på dörren och där står hon den där äkta fina vännen som vet när hon behövs.  Hon vet även att jag är svag för röda rosor och choklad så det blev  3 bästa av 3 Choklad, rosor och vänskap.  16 mils körning för att hinna ta hand om mig en stund, om det inte är vänskap vad är det då? 

Lina, jag älskar dig med!

 

 

Nu bäddar jag ner mig och hoppas få lite vila. Kram Minette 

Galapremiär, Johnny Puma Höglin och HEDER

Galapremiär på Grand Hotell – Vinterträdgården! 

Det var dags för galapremiär av  tv serien HEDER, upprymd av det positiva flödet som händer i mitt liv, kastar jag mig in i bilen för att bege mig till huvudstaden, Stockholm vill säga. Jag hade för en tid sedan fått en fin inbjudan från wonderlandevent.se, en inbjudan där de första raderna lyder” Välkommen på galapremiär av A Viaplay Original HEDER”. 

Galapremiär för dig och en vän!

 Då det var en inbjudan för mig och en vän, så blev valet denna gång att bjuda med Johnny Puma från samma hemstad som mig.Det blev en hel del fniss, allvar och funderingar på resans gång och vi insåg nog båda två att allt har en mening. Vi hade så otroligt mycket att prata om, typ som om vi aldrig tidigare mötts, ler. Utan att gå in på det för mycket, så säger jag så här, vi möttes genom sociala medier och med honom står jag trygg och säker, PUNKT. 

Galapremiär HEDER Minette Tigerfalk med fina Åsa Vesterlund

Puma ville sätta klorna i Bagge och Tigern bara log!

Då vi båda anser att komma i god tid är viktigt, så kom vi långt innan det var dags att välkomnas in och trots att vi var så tidiga så märktes det snabbt att intresset av att delta var stort, snabbt fylldes gatan med nyfikna  och förväntansfulla inbjudan gäster. I väntan på insläpp, såg jag hur Johnny satte ögonen i den kvinnliga entreprenören Laila Bagge, som snabbt  småspringer förbi oss. Som vanligt är hon galet snygg och hennes outfit lyser kvinnlighet och jag ler och hinner tänka, asså på riktigt, vilka gener gud gav henne, 2 av de 2 bästa SNYGG OCH SMART!   Bakom hennes framgång finns många vakna nätter och hårt slit, min uppfattning är väl att hon inte är rädd för att ”hugga i” och hon förtjänar sin framgång i dubbelbemärkelse anser jag.   

Robert Aschberg Tanja Danderyd Christina Funke

En serie utan filter!

Nordic Entertainment Group  tillsammans med wonderlandevent önskade mig med vän välkommen på galapremiären av  thrillerserien HEDER.

Jag och Johnny krokar arm och  vi beger oss in för att  mötas av huvudrollsinnehavarna Alexandra  Rapaport, Anja Lundqvist, Eva Röse och Julia Dufvenius mfl. Att Mia Jorpes på wonderlandevent levererar har jag aldrig tvekat på men denna gång var allt så där lite extra perfekt, det var galapremiär med stil och finess. Stämningen var hög och jag som har lite extra förkärlek till svenska thrillerserier/filmer var extra nyfiken.

Heder handlar om de fyra kvinnliga juristerna /advokaterna Nour, Janni, Elin och Karin som blev vänner via sina studier i Uppsala.  Tillsammans  bär de på en gemensam svart hemlighet, en hemlighet som gör sig mer och mer påmind då de kämpar med målet att få en hög telecom chef fälld för övervåld och våldtäkt mot en femtonårig tjej. Kan det finnas fler som drabbats av honom, varför finns inga spår av bevis? När telecomchefen blir frikänd  i sin granskning och börjar ana att det är betydligt mer omfattande än enbart våldtäkt mot en 15 årig tjej. Det lär sig inte dröjas innan de  4 kvinnorna anar att mordet på journalisten och  ännu mera våld mot just denna femtonåriga tjejen har en koppling till en appskandal/härva.  

Heder

På återseende, ingen om när…plötsligt händer det! Kram Minette 

Eskilstuna hjälper, men även Stockholm hugger in.

Eskilstuna hjälper  – min facebook grupp!

Eskilstuna, min hemstad, där många hjälps åt. Jag är er så evigt tacksam för allt ni bidrar med. Denna grupp är skapad för att utmana Eskilstunabor att hjälpa behövande i den akuta dagssituationen,  den grundades för att hjälpa till i den för några år sedan omfattande skogsbranden utanför Sala! NU har jag breddat den även till Stockholm.

När branden lagt sig, valde jag att gå tillbaka till det jag gjorde innan facebook blev en  länk till hjälpande händer. Jag tittar över det akuta dagliga behoven. Där samhället inte räcker till eller hjäper till. Jag säger ofta, vi står INTE lika inför lagen men vi står heller INTE lika inför försörjningsstöd. 

Veckans insamling!

Tack Karima!

Jag är rörd till tårar över hur många som visat intresse att skänka,trots sommar och semester så har ni lagt tid för någon helt okänd person. Idag fick jag hjälp av min vän Karima  Djoumi, Karima åkte från Stockholm  ner till Eskilstuna för att bidra med sina hjälpande händer. Karima har även hjälpt till att åka runt i Stockholm för att hämta skänkta saker, från djupet av mitt hjärta, tack underbara fina Karima.

Så mycket fint, Tack!

Nedan ser ni lite av det vi samlade in, mer lägger jag ut på facebooksidan Eskilstuna hjälper. Ansök gärna om medlemskap och tipsa gärna om ni vet någon som behöver mig och mina hjälpande vänner.

Försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd 

Så här står det på Eskilstuna kommuns hemsida – ( Även på många andras kommuner)
Du som inte själv kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till försörjningsstöd / ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag). Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet, när alla andra möjligheter är prövade.

Tillgångar (bankmedel, aktier, bil, fastigheter med mera) eller kapitalvaror, som lätt går att sälja, måste först användas innan du har rätt till försörjningsstöd.

Jag kan våga påstå att det inte alltid fullt ut ser ut så. Jag har vid flertalet ggr suttit med, läst och granskat ärenden. Många samtal är inspelade, jag kan säga, fy skäms! ( obs, det gäller långt ifrån alla som står i tjänst,) men det sker fel, förödande bedömningsfel där jag tagit ärenden ytterligare en resa och fått  ärendet godkänt.

För mig är det ledsamt att det ibland ska behöva bli prestige. Jag skulle kunna berätta om flera fall, men vill inte att omgivningen ska koppla ihop det med de drabbade, och att hänga ut handläggare ligger inte för mig, för jag är helt övertygad om att det är deras arbetsförhållande med allt för mycket på deras axlar som ibland leder till felaktiga beslut. 

Nu ut med älskade Loui, Kram Minette

Kräm-mannen härjar fritt i Eskilstuna

Osynliga kräm-mannen, som ingen sett?  

Kräm mannen Lånad bild och källa eskilstuna Kuriren

Jag bara undrar, är detta på riktigt?

Har vi på fullaste allvar en man  så kallad ” kräm-mannen” som springer runt och sprutar bodylotion på kvinnor, rakt in i deras rumpor? I den stora omfattning att männen i Eskilstuna inte törs köpa bodylotion för risk att bli utpekad?

Den så kallade ” kräm-mannen” är helt osynlig, smyger upp som en skugga och sprutar hej vilt. Totalt utan synlighet.

Det sägs att ”han” även tafsat på kvinnor. Förlåt, men vad är det jag inte får ihop? Ingen har sett ngn, ingen har hört honom..ändå vet alla offer att det är en man och dem har känt att han tagit på dem men inte sett eller hört honom? 

Jag bläddrar i kalender, tittar datum..nej inte 1:a April.och tänker, vad tusan är det då? 

Jag är tacksam att polisen lägger ner så mycket tid och resurser på fallet, för i Eskilstuna händer verkligen INGA andra brott. 

Den så kallade kräm – mannen får stora rubriker på 4:ans nyheter.  Är det nyhetstorka de lux eller är är det rent av så att allt klet passar på just den kanalen? 

Ett offer är en mycket ung flicka. Många vittnen, ingen ingriper när han står där och sprutar bodylotion, med andra ord. Feg – lortar som inte har cevilkurage.

Jag tar detta på allvar, men det sorgliga är att polisen döper honom till kräm-mannen och många tror därefter att det är ett skämt.  (Fått svar  från Ellinor Ingård som arbetat som polis i Eskilstuna och det är inte polisen som döpt honom. Se nedan).

Vid skrivande stund får jag information om att det nu finns en signalement. Det är en ung man.

PS. Jag menar inte att jag inte tror eller respekterar dem utsatta. Det gör jag till 100 %. Men polis och press framställer det för mig  mycket oseriöst. DS  

Rättelse;

 Ellinor Ingårda har förklarat följande.   –  ”Polisen har inte döpt gärningsmannen till ”kräm-mannen” utan det har media ordnat. Hela förloppet kan ju verka helt makabert och man kan ju som utomstående undra om det verkligen är sant. Vi har ingen anledning att misstro över tio stycken kvinnor som blivit utsatta så nog har det hänt. Det finns självklart en massa uppgifter att gå på i dessa utredningar. Men av utredningstekniska skäl finns det oftast en anledning till att man inte går ut med detaljer om klädsel och utseende. Vi hoppas på att detta får ett slut så snart som möjligt. Sådana här händelser skapar otroligt stor otrygghet och vi gör allt för att han ska fångas in.” Och jag har fått tillstånd att lägga in Ellinors text. 

Minette Tigerfalk Kräm mannen

Söndag!

Nu gör jag tummen upp för en solig härlig Söndag. För stunden umgås jag med  min älskade dotter Paulina, Razmus, Wilton och Mini. Ni hittar henne  och kan följa henne på  – https://www.instagram.com/paulinatigerfalk/ 

Varm kram Minette
 

Sjukstuga stoppar inte skogsbesök.

Ingen sjukstuga stoppar ett besök i skogen! 

Det råder sjukstuga här hemma. Men frisk luft har ingen blivit sämre av. Så på med kläder och packning för att ge oss ut i naturen. Vem som älskade besöket i skogen mest är svårt att säga. Men vi var alla eniga om att detta gör vi om i morgon igen. Men först blir det besök hos vårdcentralen för Cassandra. Mer om det i morgon. 

Loui i skogen
Vår hund Loui funderar på vad detta är.

Målning på sten.

Loui verkar lagom road men ändå nyfiken när han hittar detta fina konstverk. Tänk att någon lagt både tid och energi på att ta sig lång ut i Årbyskogen i Eskilstuna för att göra denna målning. Lite piff i naturen och vi fångades upp en stund till diskussion. Flickorna var rörande överens om att det är inte okej att måla i naturen, även om detta inte vara så farligt.

Långpromenad

Syskon.

Syskonkärleken har aldrig varit så tydlig sen vi tog över Loui. Familjen är fulländad och barnen har hittat en väg till att hålla sams. Det tidigare tjafsen är utbytta till hundpromenader, bus och gemensamma lekar med honom. 

Is är kul

En skogspromenad i januari brukar vara vit. Men efter långa och mänga kilometer hittade vi alla fall lite is. 

Vi tyckte alla ögat på sten var rätt lik ögat på Leonas mössa.

Lite mer en höstkänsla med denna bild som är tagen mitt i Januari. Titta det lilla bruna lövet strax ovanför mössan. 

Nu är det dags för lite kvällsfika och nattning av sjuklingar. Därefter blir det att försöka vila för min del med.

Kram Minette

48 timmar/dygn skulle behöva vara det dubbla.

Tiden räcker inte till, dubbla den tack! 

Förlåt min dåliga uppdatering. Behöver dubbla tiden, snälla!  Just nu slår jag knut på mig själv. Men jag vet att det kommer att lösa sig. Drömmer om att kunna dubbla tiden. Tänk vad enkelt det skulle vara. Kila in på banken, bara räcka fram sin ena hand och dem scannar in lite extra tid. Drömmer vidare och tänker. Kan någon skicka över en tidsbank? Men det kommer snart i kapp.

Har en hel del på agendan.

Hur ser era dagar ut? Min vecka har varit magisk.Och helgen kommer fortsätta så. Nu blir det att hämta mina nya visitkort. På dem förra stod det att jag var ”prallig” vad det nu är. ”Sprallig” stämmer väl lite mer? Vad tycker ni? Har ni tips på hur jag kan dubbla min tid? Har ni dubbla eran? Hur gjorde ni?

Nu packar jag ihop väskan, sammanställa ”att göra listan” och sätta igång några blogginlägg. Och inser igen, jag måste prioritera tiden.Lämna in kläder på tryck. Visar så snart det är klart.

Om ni har en liten lucka på dagen, så ut och njut i det fina höstvädret. 

Här står jag och hänger

Så snart på återseende. Varma kramar 

Trogna dagar och varför tidsbrist!

Härliga trogna onsdag och regnet gör mig glad! 

Godmorgon shake

Godmorgon fina läsare. Åter tack för att ni är mig trogna. Och mitt varmaste tack för att ni respekterar mig exakt för den jag är. Och där jag står i min värdegrund och i mina satta mål. Jag står fast. Jag står säkert och jag älskar att sätta mål.  Mål som för många kan vara orimliga. Men når dem. Just ni pågår en kamp att vinna nästa mål. Kanske satsade jag för högt? Kanske la jag orimliga mål?  Kanske har jag för bråttom? Ingen aning men en ska vet jag. Jag sliter mer än någonsin just nu. Så för er som undrar varför jag inte hinner gå på exakt alla fina och ärofyllda inbjudningar säger jag bara ett ord – TIDSBRIST!

Mer om vad  kommer när jag vet om jag kan släppa det. Men tack Margareta Hedin och Jessica Berghult som stöttar och tror på mig just där jag är och ”rör” om. Ni kommer stå mig nära om det blir ett JA.

Nu packar jag väskan och drar till gymmet. Vill du veta mera om mitt liv och mina dagar så fortsätt följa mig här på bloggen. 

Varma kramar från en peppad Minette 

Tåget Kärleksmums Muffinsfia och Anders

Kärleksmums, det är jag det! 

Godmorgon  alla fina läsare Ni är så betydelsefulla för mig. Kärleksmums och muffinsfia, vad händer?

Inte så roligt att bara skriva för sig själv. Så ni två som följer mig, tack! Okej då, några till har jag väl allt då jag toppar nästintill hela tiden. Idag ska jag ut på äventyr. Många luckor i agendan. Så hinner nog med att lata mig rejält. Någon som har en lucka 14.10 – 14.20 och 15.15- 15.35 så kom och säg hej.

Det är ju aldrig roligt när det glappar så i kalendern. Som vanligt är jag cool lugn och totalt utan stress. Fixar morgonen och sätter mig på tåget. Det går bra, tro det eller ej.  Eller..Jo vad händer? Tankarna landar  tillbaka till ett härligt samtal med Sofia som kallar sig muffinsfia på IG (det är ju just ett smeknamn). Funderar just hur namnet kom sig. Fantasin drar iväg och helt plötsligt sitter jag på tåget i min ensamhet. Brister helt plötsligt ut i asgarv. Så där från ingenstans. 

Här står jag å hänger

Samtidigt som jag försöker hålla mig ifrån skratt, far tankarna iväg .Jag ska  nog heta ”kärleksmums”. eller varför inte ”smulan” från självaste bullen själv.Humorn är låg. Och plötsligt kommer en man fram. Sätter sig intill mig. Han ler, vill säga något. Så jag plocka bort lurarna från öronen.

Han – Hej, vad härligt att höra ditt skratt, det gör mig glad. Sen sträcker han fram sin hand och säger  – Anders! Jag tittar på honom, ärligt lite lätt förvånad och hinner tänka. Har en undermening? Inte ännu en galenpanna, orkar inte! Men artig som jag är så sträcker jag fram handen och säger –  hej kärleksmums! 

Han tittar. Jag stirrar.  15 sekunders tystnad kändes som år. Sen brister vi båda ut i asgarv. Och han inser att jag verkar vara en kvinna med många bollar i luften och rätt mycket i huvudet. 

Kan lova att det blev många skratt på tåget idag. 

Ibland orkar jag inte med mig själv.Men en sak är sant, jag har ju aldrig tråkigt om dagarna. 

Varma kramar Minette

Den påtvingade ledigheten är äntligen över!

Som entreprenör kan jag lätt bli sönderstressad av påtvingad ledighet!

Så när Måndagen kommer så som i dag.Vaknar jag upp ler och vet knappt vart jag ska börja.

Jag älskar fart och lång toodoo list..

Va snäll!

Jag kallar helgen påtvingad ledighet. Jag ogillar ”påtvingat”. 

Jag vill njuta varje dag, varje sekund och andetag. Att jobba och skapa är för mig att njuta.

Arbete 07-16 vardagar är inget för mig. Men gärna 06.00 – tills jag somnar 7 dagar / vecka. Med vissa pauser.

För så fort barnen finns intill etc stänger jag ner datorn och telefon.

Känner ni igen känslan, barnen sover eller är rent av är iväg med kompisar.

Du tar upp telefonen och ska ringa ett gäng viktiga samtal. Och rösten säger. Jag är åter på måndag.

Jag är personer som typ blir galen då. Vart är det moderna samhället? Där vi jobbar 24/7 men avsätter tiden till jobb enbart när våra barn inte behöver vår fokus? Och är lediga när vi behöver det?

Ahha…det är bara en dröm värld..suck! jaha då säger jag väl, Välkommen måndag, ledigheten är slut och sköna ledighet vi ses om några dagar.

Människor i min omgivning säger ofta. Hur orkar du? jag undrar hur orkar du själv? 

Som levnadsglad energiknippe och entreprenör ifrågasätts jag ofta.

Dem flesta är äkta och säger jag önskar jag hade 50 % av all din energi. Men några är negativa och ställer frågor som gör att jag häpnar. Att vara driven full med energi stör dem personer som saknar drivkraft och entreprenörsådran.

Dem negativa är ofta personer som gärna lutar sig tillbaka och låter andra se till att saker händer. 

Nu blir det att knyta löpskorna för en härlig förmiddagstur. i all enkelhet för att se om min spricka i skuldran, säger yes! 

På återseende mina fina läsare. Ni betyder så oerhört mycket för mig och min framgång! All energi ni ger suger jag snabbt åt mig. 

Kram Minette 

Annika Ferm,Expressen, vinst och året 2004.

Jag skänke min vinst! Varför skulle jag inte?

Min morgon kunde inte börja bättre.

För att för mig en helt främmande människa skickade ett mail till mig.

Det var en artikel från Expressen som handlade om mig och hur jag hjälpte en kvinna. 

Det är härligt att bli påmind över allt det goda jag gjort och tillfört behövande.

Jag minns det som igår. När jag året, 2004 läste Expressen lyfte jag det med Annika Ferm. Läs gärna mer om Annika på länken nedan. 

http://minettetigerfalk.maqt.se/2018/05/23/entreprenorskap-nyforetagarcentrum-och-varfor-annika-ferm/

Vi var eniga, Detta ska vi göra! 

Hen Skrev i sitt mail till mig.

– Önskade att det fanns fler som du. Jag svarade ” vad fint sagt av dig. Men det finns bara en Minette och så ska det också vara, men det finns så många fler goda eldsjälar och alla gör så gott de kan och förmår”. 

Min dåvarande kollega /anställa var även hon extremt godhjärtat. eller rättare sagt är.

Året var 2004, ett år som så mycket spännande hände. Köpte hus, gifte mig, fick besked om att jag inte får äta fläsk….

Att bli påmind att minnas det goda det är väl helt underbart.

Tack från hjärtat att du kontaktade mig. Ingen dag kunde börja bättre. 

Även detta skötte Annika Ferm  tillsammans med mig och leverade till 100 %.

 

Ett mail som innehöll en länk från Expressen. Personen skrev – 

Ms sjuka Anna fick hjälp

 

Publicerad 17 apr 2004 kl 15.44
MALMÖ. Från djupaste förtvivlan till glädjetårar på en dag.
MS-sjuka Anna Tillberg, 36, tvingades tacka nej till en vård- och behandlingsresa till Teneriffa eftersom försäkringskassan inte vill ge henne en personlig assistent.
Nu går ett privat serviceföretag in och betalar en assistent till Anna, sedan Expressen skrev om fallet.
 
”Nu ska jag kolla in alla snygga spanjorer, säger Anna. – Jag har haft det jättejobbigt de senaste åren. Och jag behöver komma ifrån ett tag. Anna Tillberg fick diagnosen multipel skleros, MS, för fem år sedan. Sjukdomen har haft ett ovanligt aggressivt förlopp och Anna måste i dag ha hjälp med i princip allt. ”Hemskt att tacka nej” Därför blev hon både förvånad och ledsen när socialförsäkringsnämnden sa nej till hennes begäran om en personlig assistent. Anna Tillberg, som nekats en resa till Teneriffa för behandling, får åka – tack vare en sponsor. – Det är ju nu jag behöver hjälpen, säger Anna. – Om jag blir sängliggande – vad ska jag då med en assistent? Nyligen fick Anna besked från sjukvården i region Skåne att hon fick en vård- och behandlingsresa utomlands, fyra veckors vistelse i solen på Tenneriffa. – Det var hemskt att tvingas tacka nej, säger Anna. – Men det är omöjligt för mig att resa utan en assistent. ”Så här får det inte gå till” Minette Sipuri, som driver serviceföretaget Eskil Assistans i Eskilstuna, var en av många som reagerade på artikeln Expressen i går. – Så här får det inte gå till, säger Minette Sipuri. – Men jag är inte förvånad. Detta är försäkringskassan i ett nötskal. – Självklart ska Anna få åka med till Teneriffa på behandlingsresan. Eskil Assistans, som jobbar med service åt personer med svåra handikapp, har svensktalande personal på plats på Teneriffa som Anna nu får disponera en månad – helt utan kostnad.” 
 Det var lite om denna morgon. Älskar mitt liv och allt runt om. 
Kom ihåg kära läsare, inget är omöjligt. Det tar bara lite olika lång tid! 
Kramar Minette

Polisen underlag och vad annars?

Härliga Måndag! 

Hoppas ni alla haft en underbar helg och att ni fått chansen att umgåtts med nära och kära. Vädret nämner jag inte, behövs inte, alla vet …..Vi har det bra nu!

Jag vaknar upp..pling.. då var det dags igen..Vissa ger aldrig upp. Så mycket skäms! 

Nu är det åter  igång… Nya underlag!

Men jag har ro, sinnesro..för jag vet..du är liten jag är stor!  

Någon nära  mycket erkänd person skrev till mig – ”nej du är inte känd, men mycket väl igenkänd. Du är driven duktig och så mycket bättre.För du har så mycket kompetens.

Du behöver inte sälja din själ, göra bort dig och tramsa. Du är så mycket större än så många andra.

För din hjärna ödmjukhet vänlighet och din värdegrund kan ingen ta i från dig..Du kommer nå långt, så mycket längre” 

 

Jag väljer att lyssna på dessa rader, läsa dem om och om igen, för dessa rader räcker för att jag ska förstå..för detta är skrivet från någon som kan vet och är STOR.

Njut av dagen, det ska jag efter att jag varit hos polisen och kompletterat ännu mera att lägga till handlingen.

Sveriges rikes lag

Med kärlek /Minette 

Sjukvårdspersonal och patienter går hem trötta, gråtande frustrerade. Dags att avveckla landstingsfullmäktige?

 Att det är valår lär inte gått någon förbi! 

Sjukvårdspersonal OCH patienter går hem trötta, gråtande och frustrerade efter en vanlig dag på Landstinget Sörmland. Men vem ser det? Nu är det dags att vi tar vårt ansvar och röstar fram en  bättre arbetsplatsmiljö där personal slipper falla som korthus efter dagens slut! 

Om du inte röstar, innebär det att du är nöjd så gnäll då inte när du är där! 

Det märks så tydligt att det är valår. Jämförelsen är inte överdriven när jag skriver att det är likt den naturliga växtligheten, blommar upp på våren och kroknar till hösten. 

Politiker och partimedlemmar knackar dörr, hänger runt i områden, blir ”polers” med många unga, men bara fyllda 18 år eller äldre. De bjuds på korv med bröd, festisar och resurser går till att köpa in marknadsmateriel.  Resorna blir fler och fler, många konferenser behövs och självklart behöver vi ha en trevlig avslutningsfest på kvällen/kvällarna. 

Gator och torg är fyllda med trevliga partimedlemmar som ropar hej, tar i hand och är inte sena med att kasta ut någon fråga, som ska likna något slag av ” jag bryr mig”! När valet är över, känns vi mötta inte längre igen, för då låter det inte ”Hej…”.

Japp så känner ni igen att det är valår!

Ja så är det, det är valår och det råder förvirring. Aldrig mött så många tveksamma. Så många som alltid förr varit så säkra i sitt val.Men nu, nej det tvekas. Personer jag möter är oroliga på många punkter. Men framför allt  för vårdens och flyktingpolitikens framtid. 

Jag minns när jag var ung, i mitt yrke inom vården mötte jag många äldre och många med funktionsnedsättning. Mina patienter och jag ramlade ofta in på samtalsämnet ”politik”. Jag älskade att lyssna. De fick mig att förstå. Ofta blev jag rädd, och tänkte hjälp, är det så här att bli gammal eller väldigt sjuk i vårt Sverige? 

Det var då, 80 och 90 tal.

 Jag tänkte, klart det inte är, jag har nog bara inte förstått. Tiden går. Det som var bra då, finns inte kvar. Det lilla det hängde sig kvar på är borta, idag finns så lite hjälp att få. Idag ser jag hur patienter  och personal drabbas i alla led.

Faktum är att idag har vi vårdplatsbrist och hög personalflykt. Modig och stark personal har under flertalet år använt media för att varna för risker och ev kommande effekter. Politiker med talet och skriftens gåva påstår att det är felaktigt. De vågar påstå att allt är som det ska. 

Personalen är ansiktet utåt och tvingas agerar klagomur!

Framkomligheten/ nåbarheten är lika med noll. Ingen lyssnar alt lyssnar men stänger av. Det drabbar bla. läkarna och  sjuksyrrorna.

Sjuka patienter är ledsna och frustrerade när de väl får sin uppmärksamhet. Så den lilla tid de har blir först att reda i  frustationen gällande hanteringen. Trötta läkare med ännu större frustation får stå ut med att möta klagomål hur vården fungerar, när de borde vara fokus på läkande sjukvård. 

Vi ska anmäla, anmäla allt anmäla för att hjälpa inte stjälpa!

Det är mycket missnöje. Ett missnöje som personal får ta emot. Jag ber er, vi blir ett team.

Personal är trötta, bakom dörrarna ser det ut ser här, då sker brister, allvarliga brister.

Om vi stöttar personal som har sitt hjärta och lägger sin själ på att ta hand om oss, så kommer vi nå längre.

Ofta hör jag patienter som tröttnat, de skäller ut personal på löpande band, det är INTE ok. Personal som går på knä för att hjälpa oss. Dem försöker klona sig till 5, men det vet ju alla att det är en teknisk omöjlighet. Personal går med tårögda ögon och magsmärtor som leder till katarr, allt för oss, de kämpar trots odrägliga arbetsförhållanden. Så visa respekt! Annars går även de och vem hjälper dig då? Nej skärp dig, sluta gnäll börja agera. Ett första steg är att rösta. Sätt er in i ” vård för pengarna”. https://vardforpengarna.se/Ni möter även ” vård för pengarna” på Vilsta marknad i dag. 

Från insidan har jag sett ”slarvet”. 

Med egna ögon, dokumenterat i text har jag bevittnat hur beslutsfattande anställda leker med våra skattepengar. För mig är det inte okej. Jag har blivit ombedd att ”det stannar här” så vi inte får ett media pådrag. Vi pratar pengar…höga siffror.Anställda på golvet har kommit till mig, de mår dåligt över hanteringen. Många är eniga om att det sitter fel personer på vissa stolar. Många ideér, bra sådana, hur det skulle kunna bli en vändning, en positiv sådan. Men då behöver några personer tvingas avgå, personer som använder sjuka och friskas skattepengar som brickor i spelet.   

Jag bara undrar, hur länge ska jag orka vara tyst…Men detta är kanske en start på att jag är nog på väg, på väg att våga läcka!

I år 2018  går 75% av landstingets budget till sjuk och hälsovård, hur var det innan, ja, betydligt lägre. Vi behöver minimera de centrala administrativa kostnaderna och dess politiska utgifter/arvoden.

Vi behöver maximera vårdkvalitet, tillgänglighet och säkerhet. Vi behöver bland annat;

-fler vårdplatser  –mer vårdpersonal
– förbättrad arbetsmiljö – Bättre patientsäkerhet– ökad kompetens.
–  och högre kvalitet.

Avveckla landstingsfullmäktige?

Funderar också varför vården skall styras av politiker, vad händer om landstingen avvecklas, fullmäktige tas bort? Om vi strukturerar sjukvården till ett professionellt statligt drivet företag (myndighet/verk) med anställda, jämnar ut vårdens kvalitet så att patienter oavsett landsända får samma bemötande och möjlighet till bra vård.Vad tror, känner och tycker ni?

Men framför allt, vi behöver ha högre respekt, förståelse och respekt mot vårdpersonal fram tills vi gemensamt lyckats få en förändring! Så ta nu ert ansvar, läs på och rösta!  

Varma kramar Minette Tigerfalk

Skäms, ni vet den där Karolina Novalli, San Miguel de Tucumán!

Övertygad om att ni vet! 

För många, väldigt många år sen lärde jag känna en då en ung tjej, Karolina Ljungkvist, idag är hon kvinnan med namnet Karolina Novalli. Ni vet vem jag menar va?  Idag skäms ..Varför?

Karolina och jag kommer båda från Eskilstuna, men hon föddes i San Miguel de Tucumán

Jaha och varför skriver jag om henne då? Tänker säkert många. Svaret är snabbt och enkelt. Men först vill jag här och nu be henne och hennes älskade son Lio om förlåt. Jag skäms. I all min stress totalt glömde jag deras födelsedag. Det gör man inte med så fina människor. Så Karolina, från hjärtat, FÖRLÅT!  Jag glömde totalt glömde, ingen annat skäl. Tänker inte hitta på massor av ursäkter, JAG GLÖMDE!

Snygg väninna va?

Jag vet att jag är förlåten, för du har en sådan förståelse och respekt för människan och allt alla har att stå i.

Karolina är inte så bitter av sig.

Så svaret – Hon är värd att hyllas på sin födelsedag, Men än mera för att hon är den kvinna hon är! 

Vem är den där Karolina då för er som inte vet?

Karolina är en driven entreprenör som PT = (Personlig tränare för er som inte vet) Bloggare och egen företagare inom Nuskin.

 Karolina är 2 barns mamma som hjälper drivna individer att skapa framgång baserat på sina egna förutsättningar. Vilket hon gör bra, mycket bra. Hon får många att komma i rullning.Hon får även många att komma i mål. Men bäst av allt som ledare, så står hon där även OM du faller. 

Karolina har sina rötter från Argentina. Hon är en stark ödmjuk kvinna som brinner för träning och att hjälpa andra drivna människor.
VM 1986 öppnades hennes värld för fotbollen och blev till att stanna i hennes hjärta, bli ett kall i hennes liv.
Hon har en bred träningsbakgrund är bred med simning, dans & fotboll .

Karro” eller ”Ljungan”  är mer känd i fotbollskretsar, var målfarlig yttermittfältare/anfallare i början av Unitedepoken.

Hon blev dessutom historisk genom att göra föreningens första seriemål genom tiderna – efter sju minuter mot Västanfors den 27 april 2003.

Karolina lägger inte skorna på hyllan pågrund av lite skador, hon hittar alltid en annan form som passar bäst där och då. 
Nu är ju inte Karolina bara en driven och målinriktad entrépenör, hon har även två helt magiskt vackra och underbara barn, Iza och Lio. 
Jag avslutar med ”hjärtligt grattis på födelsedagen, så snart vi ses bjuder jag på lite bubbel på salongen och kanske någon överraskning, för det är du värd!

”hur stavar man till vänskap?…Vänskap skriver man inte, det känner man” 

Med kärlek till Karro, ljungan busfrö…/Minette Tigerfalk

Jag är bra, PUNKT, vilka är Åza Brennander och Sofia Rådenholt Brennander?

 Vem är jag? 

Bloggen öppnade ett liv med mängder av nya härliga relationer. Och där av lär jag känna mängder av härliga personer.

Men alla hinner jag inte lära känna på djupet och de inte mig heller. Så jag har tagit ett beslut att flytta över alla mina hemsidor, etc på bloggen. Skriva mer om mig och vad jag gjort tidigare och gör nu som företagare.Högst upp i menyn kommer ni kunna gå in och läsa. ( Se nedan).

Åter igen nyper jag mig i armen!

Jag kunde inte ens våga drömma om att efter så kort stund nå så härliga mål. Åter igen nyper jag mig i armen. Mitt första inlägg var  September  2017  gjorde några månaders upphåll, men efter årskiftet och Februari 2018 började jag blogga mer kontinuerligt. Bakom portalen står två företagsamma entreprenörer Åza Brennander och Sofia Rådenholt Brennander. Ofta ringer jag dit lyfter min oro över att inte komma framåt, det lugnar de snabbt. Går ni i tankar att börja blogga?

Kika in på http://www.maqt.se/     

Där kan ni kontakta de för frågor och ev registrera er. Och vet ni, gör det. Det är hur roligt som helst. Kunde aldrig ens drömma om att det skulle öppna så mycket dörrar för mig. Kunde aldrig tro att jag  Minette Tigerfalk så snabbt kunde bli topp bloggare med flera tusen nya besökare varje månad.

Jag är  en flerfaldigt nominerad företagare och ambassadör som har ett brinnande intresse att förändra för barn i behov. Kan nog säga att jag är ett riktigt energiknippe, som inte har långt från bus med härliga upptåg, jag är en rejält sprallig levnadsglad entreprenör, målinriktad mamma åt mina underbara döttrar och trogen vän❤️ 

CARINO!

Först ut att presenteras är min salong Carino. Nu kan ni gå in och läsa vilka tjänster jag erbjuder. Gå in på startsidan, högst upp i menyn hittar du Carino. ( se bild högre upp,så ser ni hur ni hittar).

 Alla sinnen berörs – CARINO lämnar ingen oberörd!

Företagsamma kramar / Minette Tigerfalk 

Entreprenörskap Nyföretagarcentrum och varför Annika Ferm?

Entreprenörskap Företagande drivkraft och om före detta personal! 

Ofta  får jag frågan, hur hinner och orkar du? Vart och när samlar du kraft? Kan du berätta mer om din resa?

Fler önskar få min hjälp att coacha i uppstart och i affärsutveckling. Övervägande är kvinnor. Kvinnor som precis som mig inte möts med full respekt, när de inte bara vill vara mamma och jobba 7 – 16. Kvinnor ska vara nöjda, hemma och tacksamma. Och ändå lyfts frågan om och om igen från oss kvinnor – Jämställt?

 

Vi vill ha jämställdhet, men..!

Jag har åsikten att så länge vi behöver arbeta fram mål för att få bättre resultat gällande Jämställdhet i Sverige så har vi långt kvar. Jämlikhet att kvinnor och män ska få möjligheten att på samma villkor forma samhället och  sina egna liv i bl.a ekonomi, utbildning och arbete. Jag är av total motsats, tycker hela frågan gått över styr. Mer om det kommer i ett annat inlägg. 

Men så till sak.

Så jag tänker att jag börjar med en förkortad version på hur allt började. Och framledes fyller jag på om mina år som företagare inom bl.a offentlig sektor, privatvård företag, RUT & ROT och skönhetsbranschen. För och nackdelar med att vara sin egen, anställda och kunder. Samt hur det är att vara kvinna och bedriva företag med övervägande kvinnor som anställda. 

Så en dag 1999.

Att bygga sin verksamhet och få andra att tro på den. Ja du, Det är inte alltid lika enkelt som det låter.

Men ge inte upp, det tar tid olika lång tid. Men har du bestämt dig så som jag hade gjort, så kommer det att komma till dig.Jaga inte. Redan som mycket ung drömde jag om att gå min egen väg. Göra det jag tror på.

Men vägen till att våga och ta steget var både lång och brokig. Det fanns alltid något som behövde prioriteras högre.

Oftast andra människor i min omgivning som behövde mig. Men framför allt fanns det energitjuvar som var väldigt tydliga i sin åsikt om hur svårt det är driva eget och spred sin negativitet.

Varningarna kom i tid och otid.Tänk vad många hinder jag skulle räkna med.

Varför kunde jag inte bara vara nöjd som anställd? De flesta var kvinnor som missunnade mig att leva upp till mina drömmar, många män klappade mig på axeln och sa, kör, det kan bara gå åt skogen.

Jag har hunnit öppna, avveckla, öppna, sälja, utveckla, öppna stänga osv parallellt med att vara mamma, familjehem och så mycket annat som tagit mycket av min tid. Men jag vågade och lyckades, om och om igen.

Jag har gjort otroliga framsteg i min personliga utveckling samt i min roll som affärskvinna och företagare. Med de som avrådde mig står kvar i samma negativitet. Förutom Gerd,hon klev fram och sa ” det var ju det jag sa, trodde liksom på dig”.Jag ler men vad jag tänker stannar hos mig. 

Så fina ni, lyssna på de som leder er framåt, släpp taget om de andra. 

Och jag har alltid haft en tro att det blir när det är menat så. Jag är övertygad om att ”rätt i tiden” är för mig – rätt i tiden!

Och så plötsligt en dag, kom dagen ”rätt i tiden”.

Minns det som igår, fick ett samtal. Jag blev stum, fd VD:n på en stor kedja tog en kontakt. Jag blev paff, förundrad och mållös. Min dåvarande arbetsgivare hade tipsat om att jag var rätt person, rätt person för att driva en av deras butiker.

Jag nöp mig många gånger i armen, stötte och blötte, tankarna for runt. Jag tog ett beslut. Spadtaget togs och allt rullade på. Nu var dagen D kommen och det var dags att signera och checka ut nycklarna. Men något sa till mig, att detta inte var rätt. Förnuft, drömmar, känslor och äran att bli förfrågad for runt i hela mig.

Det är nu eller aldrig, jag valde aldrig! Nej min magkänsla sa NEJ. så där sitter jag med en dröm och enbart 1 nyckel bort, tittar VD:n i ögon och säger. Förlåt jag är ledsen, men jag är inte den ni söker.

Jag vill göra något helt eget uppbyggt av mig. Ni kommer finna någon som gör detta bättre. Tystnaden kändes som en evighet. Men jag kände att mitt mod och ärlighet där och då var ännu ett tecken på en styrka jag bär. Han förstod, min ärlig och uppriktighet uppskattades. Som svar gav han, du är en vinnare, du kommer nå fina mål.

Han avslutar, din vinst, vår förlust!

 Februari 1999 tackade jag nej, till en egen dröm butik. Maj 1999 startade jag ett assistans bolag och helt plötsligt en vår dag står jag på prispallen och tar emot vinsten som årets nyföretagare för år 2000. Det är en ära att få en sådan fin nominering. Det gav mig ännu bättre förutsättningar och allt bara rullade på. Fler Nomineringar och ett fint företagande. Mer om det i kommande inlägg. 

 Över tid har jag mött många företagare.

Och upptäckt att det finns mycket vi har gemensamt.Få småföretagare har en affärsplan, budget, marknadsplan och än mindre arbetsgrupp eller styrelse. Idag ser jag de  5 nämnda som en förutsättning för att lyckas. Förutsätt att det blir problem, vad är då din plan B? Att uppfinna en avgörande räddande lösning genom att släcka bränder är bara tillfälligt, kostsamt och kan bli förödande. I 11 år satt jag med i styrelsen NyföretagCentrum . https://www.nyforetagarcentrum.se/eskilstuna/  Det var 11 lärorika år med fantastiska medarbetare Parallellt med andra styrelseuppdrag, bland annat företagarna https://www.foretagarna.se/foreningar/eskilstuna-torshalla/, kunde jag utveckla andras drömmar till verklighet samt göra en egen inre och egen entreprenörs resa. Jag kände att jag inte hade mer att tillföra och avsade mig ytterligare år. Idag några år senare saknar jag att få coacha nya färska entreprenörer. Det är en ego resa utan dess like att få vara delaktig i att se andra utvecklas i sitt företagande. 

 Men utan personal skulle det varit svårt att nå mina mål!

 Då jag är ett sant yrväder som entreprenör så behövdes även en motpol. Jag fick tips om en bra tjej. Sagt och gjort. Annika Ferm anställdes på 50 % men då hon var extremt glad i att arbeta, så var hon aldrig rädd att kavla upp ärmarna och hänga på mina alltid nya ideér. Snabbt blev 50 % till 100 %. Men ärligt, tror aldrig hon följde dessa 100 % ,jag är helt övertygad om att Annika var i tjänst 24/7, som om hon var sin egna. Annika var 100 % lojal och levererade efter de förutsättningar hon fick.

Annika var och förblir nog en av de trognaste anställda.Hon tog hand om företaget som sitt skötebarn. Jag såg det inte alltid då, men så här i efterhand förstår jag bättre. När jag  stod mitt i allt, stressade från det ena mötet till det andra, så bara log hon och sa, jag finns här, jag löser det. Idag tänker jag tillbaka och bryter ihop i både skratt och tårar. Vilken resa vi två gjorde. Magiskt. Allt från att stjäla granar, lappa hissar, städa slott,vårda män i fotbojor till att göra hembesök hos någon som trodde han var Hitler. Att Annika även tittade på ”myrornas krig” ( ni vet, det svartvita surret när alla kanaler är slut)på nätterna för att få våra brukare lugna säger så mycket. ( Intern humor mellan Annika och mig). Ja hon satt alltså med våra kunder och tittade på ”död” tv kanal, på riktigt vem gör det? 

Skulle jag Nominera Annika idag ? JA!

Motivering:
Annika Ferm är en god förebild för både medarbetare och kunder. Annika är uppriktig och visar god lojalitet. Med hög arbetsmoral utför hon sitt arbete i största möjliga mån efter de verktyg och förutsättningar hon tilldelas.

Annika involverar gärna hela sin familj, och involveras även i alla sina kollegors. Allt för att i största utsträckning nå mål och finnas till hands för sin arbetsgivare och kollegor.

På ett framgångsrikt vis deltar hon i verksamheten genom att utföra förändringar, så snart det finns behov.

Annika är prestigelös men bestämd. Uttrycker strategin så att alla förstår och har en förmåga att visa att alla är lika mycket värda. 

Nedan  – Vi smyger runt och tror att vi stjäl tall och gran. Men nej, när vi åkte såg vi skylten,” öde tomt för allmänheten, välkommen att med delar av mig hem”.

Utan mitt driv och Annika skulle det ta längre tid till prispallen!

Annika gav mig utrymme att fara jorden runt och se nya affärsmöjligheter. Anställda hade ofta åsikter om henne ( Skäms på er svaga, och skäms på mig som trodde på er). I dag är jag mer förståndig och förstår att allt handlade om avund. Dessa små kallar jag ”kappvändare” och blir något jag KOMMER skriva om framöver. För idag vet jag bättre. 

jag valde att avveckla

Tyvärr skildes våra vägar åt när jag valde att avveckla den verksamheten efter många år i branschen. Hälsan tog stryk och jag blev en sämre ledare och företagare och orkade helt enkelt inte längre. Jag har haft många fina anställda och några mindre bra utvalda. Många har stöttat mig, någon få hänger i med trams. fördelen för mig nu, när jag har gått vidare, är att jag ännu driver bolag, men med så mycket erfarenhet och nu även möjlighet att berätta om bra och mindre bra val i att anställa och dess avslut. 

Dreams do not lead to business 

Så är det, du kan våga drömma men inte våga förverkliga. Vad är vi så rädda för? I Sverige är det både fult att lyckas och ”misslyckas”. Men hur kan det vara ett misslyckande när du vågade men det inte gick som du drömt? Att våga är att lyckas oavsett utfall. PUNKT!  

Här på bloggen under kategori  -Entreprenörskap Företagande och drivkraft 

 kommer du varje vecka kunna ta del av små tips på vägen.

Ämnen som kommer beröras är  bland annat – 

Passande företagsform 

Utvärdera din idé i en enkel affärsplan 

Registrering 

Budget & marknadsplan

Sociala medier

Varma och kalla samtal 

För och nackdel med personal  eller ensam

För och nackdel med nätverksgrupper

Men framförallt. Få dig från dröm till verklighet, för kunde jag så kan väl alla andra? 

Kramar Minette Tigerfalk

 

Bara ett kort litet godmorgon!

Underbara härliga morgon!

Kan inte välkomna denna soliga härliga vårdag bättre än så. Laddar för en löprunda, därefter blir det packa väskan för att ta mig till huvudstaden.

Ska få lite tid att njuta i solen med min älskade dotter Paulinatigerfalk.se

Senare blir det att umgås lite med goa underbara vänner.

Är ni i krokarna så hör av er, så kanske vi hinner ses lite snabbt.  Ni vet vart jag finns.

Men nu solen, skogen och lite kämpa!

Kramar till er fina!

Alla kallar mig älskling, brister jag ut på pizzerian!

Att skriva om allt och ingenting!

Asså skämstäcke på, dags att gömma sig bakom kudden! Lätt småstressad springer jag in för att hämta ett gäng pizzor. Kastar upp dörren och oopps!

Där inne hör jag – Hej Älskling. Jag tittar mig runt och ser en man sitta med ryggen till, går fram och säger, men hej, sitter du här igen.

I samma stund jag är färdig med min glada fras, vänder sig mannen om (poängtera att jag aldrig sett honom förr)och snabbt ser jag en kvinna vid hans sida, hon tittar lätt irriterad, först på mig sen på sin man och båda brister ut, vem f-n är du?

Jag känner att jag börjar bli röd i ansiktet, men finner mig snabbt. Oj förlåt, så van att alla kallar mig älskling. Dubbel oops, vad kom detta ifrån?

Kvinna frågar, ursäkta men brukar min man kalla dig älskling? Lika snabb som vanligt kommer mitt svar, jag har ingen aning om vem din man är så det kan jag inte svara på.

Men asså på riktigt, hinner jag tänka, varför skulle någon kvinnas man säga ordet älskling till mig?

Står där och bara tänker, golvet öppna dig här och nu. Jag börjar famla massa ord, och till slut brister paret ut i skratt.

Jag känner att jag ändå vill ge kvinnan en förklaring, för det kan ju bli knas. Börjar mumla, och hör mig säga, älskling är liksom mitt smeknamn. Då dog jag och även paret, vi föll alla ut i asgarv. Kvinnan säger, tror du nog ska hämta dina pizzor och sen sova, det verkar varit en rörig vecka. Men tack för underhållningen, detta kommer vi leva på länge.

Lite kort om en vanlig Minettedag!

 

 

 

 

Att våga är modigt har jag hört!

Framtiden och jag!

Ja ni vet hur det är när man vill något så gärna så man börjar tro att det är så i verkliga livet.

Jag har så länge drömt om ett hus nära min äldsta dotter. Nära mina nya verksamheter. OBS läs inte verksamhet, utan verksamheter!

Huset ägs av Sveriges absolut bästa botox /fillers sköterska som även är min vän. Amanda, som ni hittar på amandakliniken.

Lika stilrent som huset är på bilderna, lika stilrent hjäper hon dig att justera det där lilla extra du inte fullt ut är nöjd med.

Amanda på amandakliniken har stil, finess och fingertops känsla som gör att du känner dig trygg.  Hit kan både kvinna och man gå.

Ni hittar henne på fler adresser runt om i Stockholm, in och kika på hemsidan. Men först in och titta på huset.

Vid köp av  Amandas hus  så har man alltid henne på gång avstånd, vilken kvinnlig husägare vill inte ha det så?

Att jag är lika driven som full i tusan är väl knappas något nytt.Eller vad säger ni?

Nu har jag drömt, tänkt och nu är jag där, huset är mitt! Jag fortsätter drömma och tänker att jag tar med mig drömmen in i hela April månad.

Med kärlek visar jag nedan vart mina drömmar och tankar tog mig och tar mig!

Älskade vänner se och läs, dela mitt inlägg så hela världen får se detta fina boende.  Kanske vill ni se huset IRL? LÄs mer på länken. Alla dörrar står öppna!

www.hemnet.se/bostad/radhus-5rum-saltsjobaden-nacka-kommun-saltsjovagen-7b-12502101

hemnet. se Saltsjövägen 7 B Nacka!

www.hemnet.se/bostad/radhus-5rum-saltsjobaden-nacka-kommun-saltsjovagen-7b-12502101

Nu när ni är tillbaka och kikat in på huset, vad tycker ni? Allt är så som många drömmer, även i dag, April April….

Kramar

 

Jag var väl knappast planerad, men ack så bra det blev, ler!

Exakt, vem är då den där Minette, Minette Tigerfalk?

Jag är väl ingen annan en exakt Pia Minette Tigerfalk, fd Minette Sipuri (efternamn efter min pappa). Som liten kallades jag Mimmi. Men även ”stubinen” var ett väl använt smeknamn. Jag har ett helt gäng syskon, typ totalt 8 st. Alla äldre, så som nummer 9 ramlade jag ut 1967.

Jag var väl knappast planerad, men ack så bra det blev, ler!

Min mamma finns i livet, men min pappa lämnade jordelivet för allt för många år sen.

Min resa har varit precis som alla andras, UNIK! För så väljer jag att se det, ingens resa är den andras lik.

Jag minns att jag redan som ung, mycket ung tänkte, livet är en enkelbiljett, så passa på att vårda den möjligheten så länge jag får stanna.

Jag törs nog påstå att jag är rätt energisk och älskar när det händer saker. Rädsla i att våga, har aldrig legat för mig.

Med bus i blicken spinner jag alltid vidare, redan som lille pyret!

 

Nedan kommer lite snabb fakta om mig som företagare och mina mål. –

Redan runt 1990 började jag leka med tanken att bli företagare. Många möten som innebar, affärsplaner, budget och funderingar så som, är det nu eller snart det är rätt i tiden?

Den frågan  är för mig alltid avgörande. När det känns i magen ”rätt! då är jag på. Kan behöva en natt eller två för att sova på saken. Jag kan vara seg tills jag tagit ett beslut. När beslutet är taget, förändras det snabbt till ett driv få orkar hänga med på.

Så en vinterdag 1999 kom det helt plötsligt till mig. Titta inte längre bort, titta där du står. Sagt oh gjort, där och då grundade jag Eskil Assistans. Då gick det fort, så fort så hela grunden inte hann byggas. ( mer om det kommer längre fram) .

Under alla år har jag haft många fina medarbetare. Personal som är värda sin vikt i guld. Ingen nämnd ingen glömd.

1 maj 1999 startade jag mitt första företag, Några mål skulle uppnås. bl.a – 1 Årets Nyföretagare, 2 – Årets företagare, 3 – Ambassadör för min yrkesgrupp. Sagt och gjort, År 2000 ÅretsNyföretagare, År 2003 Årets Företagare 2007 – 2009 Ambassadör Kvinnligt företagande utnämnd av Sveriges Riksdag.

Flerfaldigt utnämnd till Månades nätverkare i BNI ( Världens största Affärsnätverk).

Flertalet styrelseuppdrag, omnämnd som moder Teresa, Årets glädjeflicka( ja jag vet, det låter stört, men kul).

Sen blev jag vilsen, galet vilsen, allt gick så fort, och när jag blev Nominerad till ” european business woman of the year… Då blev jag feg, mkt feg!

Jag hoppade av allt, tog många kliv tillbaka, chilla och bara va, ville känna hur den andra sidan var, sagt och gjort, det var magiskt, lära känna sig själv, finna nya vägar, hitta nya utmaningar etc. Arbetat idealt med behövande, så många barn som jag lotsat, så många vuxna som hittat tillbaka. Men det jag hela tiden märkte, var att o vasett vad jag gjorde, så uppmärksammades det, som ex Sala branden, när jag skapade en insamling…helt plötsligt satt jag i radion, tidningar å gud vet inte allt, kanske av det enkla skälet.  Ge mig  rätt verktyg, så finns inga hinder att bygga broar!

Jag är inte känd för att ge upp, utan snarare för att kämpa. Det kan och har kostat. Så är det, men då finns inget att ångra.

I Februari stängde jag min salong i Eskilstuna. Det var dags att överväga nya möjligheter som erbjudits.

Att stänga är inte detsamma som att avsluta! Att avsluta? tack men nej tack!

Jag är en hysteriskt driven entréprenör, så som ni förstår kommer ni få ser mer av mig. Men när? Följ mig och ni får veta.  

Jag föddes med en gåva ” skapa”. Nedan ser ni ett gäng äldre utmärkelser. Kanske dags för nästa?

Med kärlek/ Kramar Minette Tigerfalk

 

 

 

Du är generös med omtanke och göder oss till max, tack Alexander Erwik!

Fadimegalan  Januari 2018.

Från hjärtat, tack Alexander Erwik /Erwik Communication för äran att få delta.

Som vanligt utförde du allt 100 % exemplariskt. Du har förmågan att se alla runt om dig, få alla att växa i sin uppgift. Du delegerar mer än gärna, med tydliga raka instruktioner och följdfrågor som gör, att inget kan gå fel.

Du är generös med omtanke och göder oss till max, det viktigaste för dig, är att vi runt om dig får må bra.

Du vet, jag finns där om och om igen. Du är värd den hjälp som alla entreprenörer kan få. Vi ska alla hålla ihop.

Att GAPF står dig varmt om hjärtat, är inget som kan undgås att ses. Min tolkning är. – Att  för dig är det inte ett uppdrag, det är ett hedersuppdrag. Du gör det så bra!  Dina energier sprider sig och alla bara hänger på. Du är bra, Alexander. Punkt!

Genom att fått äran att delta vid 2 st tillfällen 2017 och 2108, så har jag fått chansen att se, höra och förstå ännu, ännu bättre.

Jag ber så många som möjligt att läsa på om hur många flickor & kvinnor har det. Visst är det jobbig läsning, som ger ilska, tårar och frustation, men så nödvändigt. Vi måste försöka förstå, så vi kan hjälpa till att bidra till förändring.

Ta väl hand om er, Kram Minette

Årets mest uppskattade påskhälsning kom från Alexander Erwik, som tagit sig tiden och utformat detta fina intyg. Det värmde extra mycket. För alla som känner honom vet att hans agenda är pressad till max) . 

 

GAPF – Glöm inte Pela och Fadime.

Ett inlägg som skulle kommit för så länge sen, men då det kom annat som behövde prioriteras så kommer det nu. Bättre sent än aldrig. En ära att få delta.

GAPF = Glöm aldrig Pela och Fadime.

Tillsammans skapade GAPF, Erwik Communication och Sterk Production  en gala att minnas länge.

Många kom fram under galan och efter, framförde sin tacksamhet att få delta. som löd bl.a med  – Lite mer än allt annat. Perfekt.  Flöt bra. Tiden gick fort, ingen väntan. Tack för att ni var så punktliga. Vilken gala, vilket engagemang. Proffsigt. Omhändertagande.Bra samling av artister.

 

Bakgrund till GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime

Fadime Sahindal – mördad 21/1  2002

Fadime blev en frontfigur mot hedersförtrycket. Fadime Sahindal utsatt för hedersmord

 

 

Hösten 2001 –

Under ett seminarium i riskdagen höll Fadime Sahindals ett tal. Ett tal som handlade om hur hennes familj och manliga släktingar snabbt förändrades efter att de flyttat till Sverige.  Hon berättade även hur familjen planerade att gifta bort henne med en kusin, och hur hon drog skam över familjen för att hon sa nej med skälet att hon hade en svensk pojkvän.

Detta var inte det första tillfället för Fadime att berätta om sin utsatta situation. Utan hon har tidigare deltagit i olika medier, bla ett TV program.

Det var välkänt att hennes far och broder tidigare misshandlat och hotat Fadime, vilket de även var dömda för. De hade även utlämnat ett dödshot mot henne.

Den 21 Januari 2002 satte sig Fadime på tåget mot Uppsala. Hon ville så gärna säga farväl till sina syskon och mamma, innan hon reste till Kenya för att avsluta sin praktik på sin socionomutbildning.

På eftermiddagen kom hon till sin systers Songüls lägenhet, strax därefter anslöt modern.De kramades och låste dörren och skulle därefter invänta att lillasyster kom. Inte långt därefter ringde det på dörren och alla blev glada att hon kom. Hon gick för att öppna, men som rutin tittar hon i dörrkikaren och till sin förskräckelse ser hon sin pappa.

Det går tillbaka in i lägenheten utan att öppna och stannar där. Tillslut blir det tyst i trapphuset, och det är dags för Fadime att åka vidare till sin vän som hon skulle övernatta hos.

Det blev ingen övernattning,det blev en avrättning, för där och då händer det mest ofattbara.

Fadime öppnar dörren för att bege sig och möts av sin kallsinniga far som riktar en pistol mot henne, tar tag i hennes hår för att därefter avlossa två skott. Ett riktat mot pannan och det andra i käken.

21.54 fick SOS larm och Fadimes liv var över.

Pappan erkände rätt snart och uppgav motivet  att Fadime ” vanhedrat” sin släkt.

Källa – GAPF och WIKIPEDIA.

Pela Atroshi – mördad 24/6 1999

Som 19 år ung sköts Pela Atroshi till döds inför sin yngre syster Breen.

Pela bodde i Stockholm och såg framemot en sommar med familjen i deras hemort.en resa som skulle bli en försoning på att Pela frångått familjens strikta regler. Pela Atroshi utsatt för hedersmord

efter att Pela haft en pojkvän, så hade bröderna och pappan haft många samtal, Pela sökte förlåtelse och lovade gifta sig med den man familjen valde.

Men det sommarlovet som gav så mycket  förväntningar blev hennes sista sommarlov.  och mötet med farbröderna byttes till ett skräckscenario. Pela sköts till döds inför sin yngre syster Breen – som lyckades slå larm till svenska myndigheter. Systern fick hjälp att ta sig tillbaka Sverige.

När de två farbröderna återvände till Stockholm greps de, lagfördes och avtjänar livstids fängelsestaff för mordet. Pelas far är kvar i Irak och är ostraffad trots att han erkänt sin inblandning i mordet.

På shakhki gravplats i nordvästa Dohuk vilar Pela i en namnlös grav där hon begravdes samma dag hon mördades.

Pela miste livet för att hon uttryckte viljan att vara som sina svenska kamrater – och ansågs fläcka familjens heder.

Källa – GAPF

Skäms Sverige, skäms! Vad har hänt?

Finner inte ord, vad är  lagen om det blir annat än vad jag säger!

Det finns en lagbok, gäller den inte? barnäktenskap och tvångsgifte? Hur kan det ens komma upp på tal? Jag är så upprörd förbannad och frustrerad över att det finns beslutsfattare som är så korta i pannan. Det ska inte vara en fråga OM totalförbud mot barnäktenskap det är och ska vara ETT FÖRBUD! Fatta!

Spelar det roll i Sverige om flickor har svensk eller utländsk bakgrund, är det så illa så att vi Svenskar gör skillnad? Ser vi ett mindre värde i barn med annat ursprung? Jag kan nog våga säga NEJ, ett  starkt NEJ! Men jo det gör det fina landet Sverige.

Vad har hänt?

Det är total syrebrist sedan födseln hos de personer som tänker annat än som mig. PUNKT!

Hur kan frågan ens lyftas? Det ska vara ett  totalförbud mot barnäktenskap. Eller ska vi göra det enkelt, ni som ens fundera på annat, vi börjar med era barn, barnbarn osv? nej exakt, tänkte väl det, för det gäller ju inte er.

Kan inte skriva mer nu, med risk att totalt dissikera och hänga ut svaga ynkliga personer, som för mig sitter på en stol de inte är värdiga!

Ska vi trycka följande broschyrer nu –

  • Till dig som är pedofil.
  • Till dig som våldtar.
  • Till dig som kör onykter.
  • Till dig som agar.

Listan kan bli lång, när jag tänker på det svaga Sverige!

Vad står bakom sådan idioti? Rädsla, o kompetens eller rent av ”dum i hela huvudet?”

Tror nog tusan det sistnämnda!

Skäms åter skäms landet Sverige!

 

/Minette

 

 

48 timmar per dygn är väl en underdrift?

Tiden rullar på och mycket händer!

Tror nog det ser ut så lite över lag för de runt om kring oss. Frågan är väl valen av prioriteringar? Eller hur ser ni på det?

Jag prioriterar absolut barnen i första rum, dina och mina, vilket inte är för någon av er läsare en nyhet.

Men därefter vill jag nog erkänna att valen jag gör i mina prioriteringar är väl både bra och mindre bra.

Men en tid har jag bara behövt lägga tid för mig själv och bl.a mina egna projekt. Tyvärr har mitt skrivande och träning blivit lidande. Men bara plocka upp det igen när energin finns.

Förra veckan var en så hysterisk vecka så i söndags natt eller snarare tidig morgon, satte jag mig i soffan och tänkte, när åt jag sist?  Kroppen är proppad med snabba energier, drycker som gör ögonen stora som klot och tillsammans blir det en mjuk, allt för mjuk kroppsform. Men va tusan, jag är nog helt ok ändå 😉 ler!

Handen på hjärtat, jag behöver släppa min to do list och fånga våren. Vilket jag kan nu, lycka är ordet!

Föregående vecka fylldes med bl.a barn till skola, tvätta, städa, event, party , tömma en salong på nästan 300 kvm, arbeta fram ett nytt projekt och hålla dess presentation. ( Som gick galet bra). och på det lite jobb jobb och åter jobb.

Men gnälla? Skulle aldrig hända, jag älskar fart i livet, älskar att ha att göra och 48 timmar per dygn, är väl inget?

Men visst, kroppen har tagit stryk, men det fixar jag snabbt. Träning är påbörjad och ni som känner mig, vet ju att jag alltid mjuk startar.  NOT! Så en tight välmående kropp bör väl synas inom kort!

Nedan ser ni lite bilder från en härlig torsdagskväll. Många bilder är mörka och suddiga, men ack så härliga. Vilken kväll, vilket gäng! Någon satte spår, kanske får ni veta mer om det framöver, eller så behåller jag det helt för mig själv;-) Kryptisk som vanligt, puss!

Kramar från yrvädret Minette

 

Träningen är igång.

Vem kan motstå spex?

Stimulerande möten, jobb/uppdragserbjudanden,vänner, kollegor och äckliga RÅTTOR!

Lördag morgon och sovmorgon!

Äntligen fredag sa jag igår och fortsätter, imorgon blir det sovmorgon. Japp, och hur många gånger ha jag inte sagt det, och ni? Känner ni igen det?

Somnade i soffan lagom till talang finalen. Förflyttar mig till sängen och på vägen dit blir jag på något underligt vis galet pigg.

Det blir att leka med telefon och fortsätta min lilla ” To  Do List ”. Sen helt plötsligt vaknar jag, då är klockskrället 05.56..Suck!

Japp, jag somnade, och VAKNADE, men vart tog min sovmorgon vägen?

Jaja, bara att ta tag i dagen.

Samlar mig för att ta en långpromenad runt sju halv åtta, någon vaken och vill följa med? Häng med på plats eller slå en signal, så kör vi ett långsamtal.

Veckan som varit så här långt. Den har varit hysteriskt givande, rolig och skapande. Mitt kreativa tänk börjar göra sig påmind vilket är så härligt.

Veckan handlade om utförsäljning, stimulerande möten, jobb/uppdragserbjudanden,vänner, kollegor och äckliga RÅTTOR ( ja vissa vet) och alla dagar i veckan dör på mig själv just nu. Har nog inte fattat vad min kreativa tanke gjorde för tankevurpa där…mer om det kommer var så säker.

Jag släppte att något nytt är på gång, jag har ännu inte riktigt fattat. Jag är stolt, smickrad och känner en ära om mitt svar blir ja,men ledsen kära ni, ännu besitter jag munkavel.

Nu hoppa i kläderna för lite träning. Sommaren är snart här och vem vill inte hälsa den redo, med en relativt okej hälsa och form? Min favoritform är TIGHT! Så nu blir det att jobba, ska tillbaka som till denna bild som togs för ngt år sen. Sol, Pool  och ute träning, mitt liv!

då kommer även bli NU!

 

 

GAPF, Avsked och en underbar eventbyrå, är du med?

Uppdatering de lux!

Skrolla och se om ni hittar just er.

Under en tid valde jag att tänka på lite annat än bloggen. Ibland händer saker ingen rår över och då behövs all fokus där.

Men tiden går och någonstans behöver vi alla ta oss i kragen och lite komma tillbaka.

Så tänkte att det är väl dags att kavla upp ärmarna, med mer energi än någonsin. Många tankar har snurrat, mycket glädje och en del sorg har passerat.  Men vännerna, ni vet dem där äkta jordnära, som bara finns. Dessa personer som inte gör så mycket mer än är.  NI ÄR ALLA UNDERBARA!  Ingen nämnd ingen glömd.

Men ett axplock på tiden som varit kan ni ändå få ta del av via lite bilder. För ibland säger bilder mer än ord.

Jag har en underbar familj.

Den är nog större än många andras, underbart fina vänner och min personal/ kollegor har svart bälte i allt.

Härliga vänner säger ” Hej då, Dan Norrå”! Över 600 nära vänner trängdes på Restaurang Grappa för att hålla en avskedsfest för allas vår fina vän  Dan.  Jag är så tacksam att våra vägar korsades. Du har ett stort hjärta, skön humor givmild, lojal och ödmjuk. Med alla dessa fina personer som ville komma och önska dig en härlig flytt, visas det tydligt att du är en så omtyckte person.

Älskar dina sköna fras ” shit vad folk ändå bjöd jag bara de allra närmaste”! Yees..du är grym.

Fortsättning längre ner.

Mix av vänner
Denna vän, finner inte ord på det!

GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime. Riksorganisationen GAPF är en ideell, sekulär och partipolitiskt obunden organisation. Grundades 2001 av Sara Mohammad. Verksamheten finns på flera orter runt om i Sverige. GAPF kämpar för rättigheter för att alla ska få rätt att leva ett eget värdigt valt liv. Hedersrelaterat våld,tvångsgifte, misshandel och könsstympning är lite av den vardagliga arbetsuppgiften.

Tillsammans med Alexander på Erwik Communication, GAPF och alla frivilliga fantastiska människor blev det en Gala svår att glömma. Ni alla var så där exakt fina, underbara och hjälpsamma som behövdes.

Tack Alexander för tydliga arbetsförhållanden, ramar, rutiner och alla skratt. Vilken dag.

Titta gärna in på www.erwikcommunication.com

 

GAPF – Glöm inte Pela och Fadime.
Mix av lite av detta

 

Suddiga men viktiga.

Det skär i hjärtat, att säga hej då!

10 dagar med en uteliggare!

Med blandade känslor ska jag lyckoönska denna fina 60 åriga farbror till en ny utmaning.

Det har varit 10 lärorika och känslosamma dagar. Så många skratt men även så många tårar.

Farbrons resa är så intressant att lyssna på. Han berättar om nära och ytliga bekanta, samt gemensamma vänners bekanta, som passerat hans liv, bland annat Magnus Uggla.

Jag ser hur hans ögon skiner upp och han säger, Magnus var en skön snubbe, fin omtänksam och fullt med galna upptåg.

Han fortsätter att berätta om fler kända namn och deras upptåg. Jag ler och tänker, att så olika deras liv blev.

Hos min farbror finns ingen bitterhet, utan enbart stolthet att dessa personer passerat hans liv, han visar äkta glädje för deras framgång.

Dags för flytt!

I morgon flyttar han in på ett boende, vi ska säga hej då och jag ska nu klippa banden för att kunna sträcka ut min hand till nästa behövande.

Banden klipps väl kanske inte helt och fullt. Men det ska göras.

Något jag lärt mig under alla år som frivillig hjälpande hand är att finnas där men att berörda behöver hållas på avstånd.

Oavsett skäl,så finns alltid risk att annars bli en skälpande hand istället för en hjälpande hand.

Jag ler, jag minns förra helgen. Vi hade lördagsmys, tittade på mello. Åt gott och lite så som livet ser ut för många runt om mig.

Jag tittar på familjen, blickar säger mer än ord, sagt och gjort, 30 minuters senare sitter han i vår soffa, bryter arm med döttrarna och berätta för hela familjen om sin son, sina barnbarn och sitt ursprungsland. Under hela samtalet snurrar han på sin ring, han avslutar med att visa den för oss och säger. Vi var gifta så länge, hon var en underbar fru, men cancern kom och hämtade henne,allt för tidigt. Hans ögon glänser och han han säger, jag kommer aldrig glömma henne hon var mitt allt.

Flickorna lyssnar och och ställer så många frågor.  Jag är så tacksam att jag fick gåvan att brinna för behövande.

I denna ” farbror” finns så mycket kreativitet,  rörligt intellekt och sådan nyfikenhet.

Handen på hjärtat, jag är riktigt stolt över min insatts.

Jag sträcker på mig och fångar energi och styrka för att ge fler människor i behov min hjälpande hand!

Varma kramar Minette Tigerfalk

 

 

En blytung ryggsäck, som inte ens den starkaste av oss alla skulle orka bära.

Fosterhem, barnhem osv  var namnen förr.

Numera heter det familjehem, HVB hem och vet inte allt. Men en sak är säker. Behovet ökar.

Utsatta barn som utsätts för bla våld, hot, familjer med olika missbruk så som, alkohol och droger.

Att dessa barn redan från liten ålder föds under missvisande förhållanden. Förnedras smutskastas, förtrycks och hemskheten att bli sexuellt utnyttjade.

Små små barn, som förlitar sig på de vuxna. Lojala barn som lider i det tysta. Små barn som gör allt för att få bekräftelse att de duger som de är, drar i alla möjliga trådar för att få en vuxens uppmärksamhet.

Dessa barn som sakta men säkert formas om från ett helt oskyldigt liten barn, till ett barn med skuldkänslor, rasande självkänsla självmordsbenägenhet och inte allt för sällan hamnar i det kriminella sexuella slavsamhälle vi lever i men inte ser.

En blytung ryggsäck, som inte ens den starkaste av oss alla skulle orka bära.

Hur ska vi tillsammans kunna hjälpa dessa små?

Socialtjänsten och de privata aktörerna lider brist på utredda & godkända familjehem.

Så många vill hjälpa till. Många vet inte hur de går tillväga, och många faller av olika rädslor av att inte klara sitt uppdrag av olika skäl. Det värsta är nog när andra påstår att dessa eldsjälar enbart gör det av två skäl, pengar eller misstanke mot fadern i hemmet att han är pedofil.

Usch och fy era hemska korkade människor.

Om ni  inte förstår vad dessa familjehem gör, så håll tyst.Och då menar jag  HÅLL TYST!

Dessa barn får inte bara en trygg och balanserad miljö, med grundtrygghet och värdegrunder.Dessa barn får även en trygg start och formas till en vuxen som kommer bidra till samhället precis som dig och mig.

OM…om vi inte har familjehem, vad skulle hända då? Enkel mattematik… dessa barn tar med sig den mest tunga ryggsäck med så mkt psykisk och fysisk ohälsa, som kommer att kosta samhället så mkt resurser.

Så nej, denna lilla ersättning som utlovas till familjehem är inte den avgörande faktorn. Övervägande familjehem gör avkall på sitt ”egna jag” för att bidra med alla sina tillgångar och resurser, för att det finns barn i behov, eldsjälar som väljer bort sin egna karriär för att forma andras livs resa mot en utmanade karriär till att stå på egna ben.

Nu är december månad här. Missbruket, våldet och den vidriga misär med psykisk och fysik misshandel ökar..lavinartat.

Sommaren och Julaftonsmånad är den tid flest självmord begås,bland mycket unga personer. Ska vi blunda och bara gå vidare?

Bara denna vecka ( obs det är bara Tisdag) så har jag fått 5 samtal om akutplaceringar. Små små barn som far mycket illa.

3 år – Misshandlad, 6 år  – övergrepp, syskonpar 5 0ch 9 år – lever med tungt missbrukande mamma, barnen hittades på buss för att få värme, under tiden ”mamman hade fest”. osv.

Hur känner ni inom er, när ni läser det?

Har ni ett rum över, har ni resurser att få dessa små att få en ärlig chans till anknytning, värme och kärlek?

då ber jag er tänka till?

Jag gråter inom mig, jag gråter på utsidan. Arg, på detta sjuka system vi har i vårt vackra land Sverige!

Familjehem som avsätter 24 timmar / dygn, 365 dagar om året, så respekt TACK!

Inom kort kommer –  Hoppas ni följer mig.

  • Homosexuella får  INTE att vara familjehem.
  • Varför familjehem?
  • Kommun skriver avtal med 15 årig flicka, ett avtal flickan förbinder sig att vara familjehem och ta hand om hela bohaget. Ja ni läste rätt 15 år….
  • Centernpartistens svar – Ledsen Minette, det finns inga barn i behov! Just exakt han tog beslutet åt mig.
ensamt och utsatt

Varma kramar Minette Tigerfalk/ Tigrinna  för dina och mina barn.

Normalt smarta eller totalt obegåvade personer? Det är frågan!

Smart klok men tänker ändå inte till!

Har ni någon gång funderat på hur snabbt allt går via sociala medier?

Hur vi snabbt agerar, tror på media. Oavsett innehåll så sätter vi snabbt en like, delar och sprider vidare.

Normalt smarta och vanligtvis kloka personer som inte tänker till.

Gällande hur dem berättar sina upplevelser. Och som jag brukar säga, sina sanningar.

Det är så enkelt att dras med, så ofta innan tanke och förnuft har landat. Och när det landat, ja då är det försent.

Sällan mycket sällan, går personerna då in och tar bort sin like, eller tar bort elaka kommentarer.

Jag ser allt som ofta, hur vi delar, sprider  inlägg från känd som okänd.

Det onda men sällan det goda!

Helt utan konsekvens tänk fortsätter normalt smarta personer att leva genom att svagt gå in i mobben.

Vi sätter snabbt en like, delar och pratar runt. Sprider osanning snabbare en sanning. Vi delar gärna ont, men sällan det goda.

Vi frågar runt om oss – har du läst, har du hört, där och då är åter drevet igång.

Jag sätter även gärna en like.  Och jag beundrar kvinnor och mäns styrka i så mycket dem gör.

Men att dela  gilla och ha åsikter mot kvinnor eller män som hängs ut, tack men nej tack!

Med det menar jag inte att dem gjort rätt, utan för att jag vill inte delta i offentlig rättegång. Vad vet jag? enbart den ”sanning”som någon valt att dela i Sociala medier.

Men vad gör vi då? När rättssamhället inte kliver in och ser på det med rätta ögon. Ett rättssamhälle som inte tar ansvar.

Besvikelse, ilska och frustation tar lätt över. Alla vill ju få sin röst hörd, alla vill bli bemötta med respekt. Ja då kan även den starka bli den svaga.

Men ”metoo” delar jag gärna!

Någon som har blivit min förebild är Lulu Carter. Hon vågade, är saklig och informativ. Hon lyfte en av det absolut viktigaste frågorna som behövdes lyftas #metoo Lulu gjorde det som behövdes. Hon vågade göra det så många kvinnor önskat våga.

Hon måste ha varit livrädd innan, tänk er själva. Stötta henne hela vägen nu.  Och tycker ni verkligen att chefer, anställda, kollegor etc som visste om detta, ska få sitta kvar på sina stolar?

NEJ! Jag hoppas innerligt att ni förstår, att nästa gång kan det var din syster, fru eller unga dotter som utsätts och ingen tror på henne.

Så TV 4 gör om gör rätt!

Dessa återkommande sexuella kränkningar, förolämpningar och sexuella övergrepp.

Något många kvinnor länge bara accepterat.  Så snälla, Bemöt #metoo med respekt.

Jag haft många och långa samtal med både män och kvinnor. Och blir ärligt talat mörkrädd över vissa meningar.

  • Vad tacksam att han vill dig.
  • Sluta klä er som ni gör då.
  • Vad gjorde kvinnorna själva för att det skulle bli så här.
  • Ni söker ju bekräftelse.

Listan kan bli lång, men värst av allt jag hört är nog ändå följande –

Det vet väl alla att inom tv, musik och film osv är det så här. Är du kvinna, så ska du förstå det innan, annars byt yrke. Ursäkta, Du måste nog vara den mest korkade person jag någonsin samtalat med. Jag hoppas innerligt att jag slipper fler samtal med dig.

Ni män och kvinnor som fnyser åt det. Hur normalt smarta är ni? Inte alls vågar jag påstå.

Jag är övertygad om att #metoo är så mycket större än vad vi ser. För ännu är det långt ifrån många som vågar eller vill skriva #metoo.

 

Varma kramar till er från mig, men en extra stor kram till kvinnan som numera borde vara allas förebild –  Lulu Carter.

 

Trött på osmarta personer.
Trött på osmarta personer.

 

 

 

 

 

VAB pynt och rensa förråd när jag rensar tankar!

VAB,pynt och rensa förråd, när jag rensar tankar!

God morgon på er.

Har ni haft en skön sömn?

Pynt jul rensa förråd och tankar. Lite jag.

Efter en hel del stök ( VAB, julpynt och rensa ett förråd)för att rensa tankar, så föll jag som ett korthus igår. Så skönt.

Tänkte avsluta kvällen med en härlig svensk serie. Laddade tv:n, släckte ner och kröp ner i soffan. Sen minns jag inget mer. Ler! 05.30 vaknade jag upp i soffan. Skulle som sagt bara titta lite på tv, men blev en helt natts sömn där. Mycket välbehövlig.

Tittar ut och blir överlycklig, YES. Äntligen snö.

Nu får jag skotta uppfarten, pulsa runt tills man blir blöt upp till knäna.

Bråka med barn om termobyxor eller inte.

Katter som skriker i timmar för att få gå ut. Men vände tvärt när jag öppnar dörren.

Sist men inte minst. Tänk, du borstar av snön från bilen.

Du känner hur skönt snön faller in under jackärmen.

Visst älskar jag snön.

Jo men det gör jag på sätt och vis.  Om jag slipper allt ovan.

Tänk att bara få busa runt.Göra snöänglar kasta snöboll och sköna snöiga löprundor. Det ÄLSKAR jag.

Lika så med julen. Den absolut bästa tid på året.

Hos mig stå allt pyntat och klart. En grön gran klädd i rött och en silvergran klädd i silver och guld.

Julklapps listan är färdig att bara checka av.

Hur du börja pynta?

Gran, äkta eller inte äkta? grön röd, blå guld, svart eller silver?

Ja det finns ju ett gäng färger på granar.

I flera år har vi haft en rosa gran på Carino Spa & Clinic i Eskilstuna.

Kunderna fick lämna sin önskelista på behandling mot valfri betalsumma.

Kunden vann en härlig lyxdag mot symbolisk summa. Den 20/12  höll vi dragning och alla pengarna gick till rosa bandet. Detta var något som alla uppskattade.

Nu står den rosa granen fint på Ärsta skolan i Eskilstuna.

I år gäller svart gran på salongen i Eskilstuna.

Vita granar på salongen i Stockholm.

Bilder om julpynt och annat härligt hittar ni på i dagarna på länken Carino. Högst upp i ramen.

Rött tema
Rött team på övervåningen

 

Gästrum och hall
Gästrum och hall

 

Silvergran
Biorummet går i silver.

Det var lite från mig denna härliga tisdagmorgon.

Nu  är det dags att väcka tjejerna och ta tag i dagen.

Hur ser er dag ut? skriv gärna och berätta lite om er dagar och hur ser jul ser ut.

Ha en härlig dag.

Kramar Minette Tigerfalk

Höstlov läslov och halloween på Parken Zoo Eskilstuna.

Höstlov, läslov halloween och allahelgona  är nu över! Phuuu…..

En vecka med fokus på återhämtning, familj och vänner.

Härliga mörka söndag och här sitter jag utslagen och ler, vilken magisk vecka.

Ni vet när man får göra exakt det man vill här och nu. Den känslan är obeskrivbar. Passar mig så bra.

Jag tänker fortsätta leva så och vara den Minette jag var och är. Den person som håller mig lugn och roddar allt i min egen lilla takt. Har ju som sagt hela livet på mig, så varför stressa? Eller vad säger ni?

En vecka med fullspäckat schema. Mix av det mesta.

Skogspromenader, bio, halloween, handboll, Leos lekland, spadag, loppis, övernattande kompisar, kreativa målningar, Parken Zoo,  Jump lässtunder film och vila. Det är lite vad vi hann med.

Så nu lutar jag mig tillbaka och önskar att det skulle vara några dagar ledigt för att vila. Snyggt va?

Besöket på Parken Zoo var lite mer utöver det vanliga. Vilket engagemang av personalen. Spökskogen, pumpor och spindelnät var bara lite av allt som fanns. Kusliga ”varelser” smög runt oss  besökare lite varstans.

Tack Parken Zoo för att ni låter oss Eskilstunabor får ta del av er park  nästan året om.

Årskort för ca 600  – 700 kr / barn är så prisvärt. Att åka så mycket karusell, busa, bada, mysa med djur, uppträdande av bra artister och vet inte allt, gör att jag står först i kön nästa år med. Tack www.parkenzoo.se

Tips! Fyll PZ till en stor härlig Julmarknad, tänk er, små brasor, skridskobana, försäljning av korv, ost, glögg, fårskinn, ullstrumpor, kanderade äpplen, must och jag vet inte allt. Bjud in indianbyn, så dem får visa hur indianer bor på vintern, samer och renar. Låt privata företagare stå med sin försäljning. Ojoj…tänk vad turister som skulle komma.

Bus eller godis?

Stora syster Paulina fixade i all hast till lite sminkning. Inte vilken make up som helst.

Därefter blev det för småsessorna att följa med ner och spöka för kunderna på både carino spa & clinic och shoppis på loppis.

grym säljteknik, ställ två skrämmande men ändå så söta tjejer i kassan och vem tror du säger nej? Ler!

Nedan  ser ni mina två yngsta – Cassandra & Leona.

Fotograferingen fortsätter!

Undrar om det är något genetiskt att posera framför kameran.

Det var dock svårt att få dem att inte vara så ”söta”.

På bild 5 har vi även med våran favorit Olivia, dör du inte sötdöden med henne, så gör du det aldrig. Den lilla raringen alltså. Alltid en ära att få låna henne.

Tack till fina vänner Daniel och Ellinor Kalinci.

Söndag och inspring med Eskilstunas stolthet IF Guif.

Herrarna spelar match och flickor 08 får springa in med dem. Vilka stolta tjejer vill jag lova. I paus får flickorna spela match inför 1900 personer på läktaren. Applåder och härliga hejarop gav gänget en härlig känsla.

Nedan ser ni några i laget.

Tre alltid så glada och trevliga föräldrar fanns med på läktaren.

Det var lite smått om veckan som var.  I morgon kommer ny härlig måndag.

Nu sova,så jag säger godnatt fina ni.

Kramar Mintte

Näthat efter konflikt på Eskilstunabo.

Då en offentlig ursäkt ännu inte kommit på tal.

Så bör jag väl nu lyfta på locket? Eller vad anser du som läsare?I samförstånd med familj, vänner, personal och kunder så beslutade jag att efter långt övervägande ställa upp på en intervju för tidningen Eskilstuna Kuriren, där jag överlämnade underlag så som mail, hyresavtal, sms osv.I länken nedan kan ni läsa  om reportaget.

www.ekuriren.se/sormland/eskilstunabo-hatad-efter-konflikt-med-wahlgren-och-schollin/

Kramar Minette

Återigen, elaka, spydiga, påståenden samt främjande till näthat, är inget jag stödjer, så vänligt men bestämt, respekt tack!