Min älskade dotter, så mycket tårar!
Min vän – Januari 2020 allt såg ljust ut, du såg fram emot din nya bostad och ditt nya 2020. Vi pratade fram och tillbaka om hur vi skulle inreda och vi i pratade om att du fick en ny fin möjlighet. Året 2020 skulle bli ett nytt bra år men för dig och oss alla runt om dig startade det på absolut sämsta vis. Min dotters fina far som av kärlek överlämnade det totala ansvaret till mig och min man med familj har avlidit.
Du kände dig trygg med den situationen och har alltid funnits oss tillhanda och vi bollade exakt allt innan besluts tog. Ibland var vi väldigt oense, vi skrattade,grät och höjde rösten. Med andra ord vi vågade vara starka och slåss för henne både mot varandra och tillsammans mot andra. Du kallade mig Tigrinna, du var stolt över att jag inte vek en tum där det kunde skada henne, du var stolt över min kamp att slåss för hennes rättigheter.
Telefonen ringer!
Jag satt hemma i soffan när telefonen ringde. Såg numret och direkt kom en obehaglig känsla, det knöts sig i magen och jag blev rädd. En känsla som jag absolut inte kan koppla till något. Kvinnan på socialtjänsten presenterade sig och klumpen i magen växte, jag hör hennes mening och allt blir tyst – min dotters pappa är avliden. Det går inte att ta in. Jag vet inte hur länge jag satt tyst eller vad hon därefter sa, jag vet bara att det gjorde fruktansvärt ont och hur ledsen och förtvivlad jag blev.
Hur ska jag kunna berätta för vår dotter att hennes pappa är död? Paniken växte i mig och oron över hur lilla älskade gumman ska må efter att jag berättat.
Jag satt i bilen och väntade när jag ser henne komma emot mig. Med sitt vanliga stora härliga leende som så lätt smittar av sig. Jag anstränger mig att le tillbaka men det gör så fruktansvärt ont. Hon hoppar in i bilen – hej mamma, hur mår du? hennes vanliga omtanke. Jag minns knappt mitt svar, men jag mumlade något om att det var bra, men jag ljög. Hon såg det, blir tyst och säger, mamma vad har hänt? Jag är som en öppen bok och hon såg rakt igenom mig, jag säger ingen fara hjärtat nu åker vi och hämtar lillasyster.
Jag försökte lätta upp den dystra stämningen genom att prata om allt och inget. Mina tankar for fram och tillbaka, hur berättar jag för min älskade dotter att hennes pappa somnat in, han som tillsammans med mig skulle vara den starka och finnas kvar efter att hennes biologiska mamma avled för 2 år sen? Nu är det gjort och idag säger vi tillsammans ett sista farväl på hans begravning.