Härliga spännande framtid!
Härliga dagar mitt i livet trots allt elände i världen väljer jag att blicka framåt. För min del känns det lite som att det fick vara nog med tragedier för länge sen, tror alla ni läsare håller med. Som person är jag inte den som lägger mig platt ger upp eller tillåts att utsätta mig för mera dumheter av varken människor eller sjukdomar.
Saknad empati!
Det är dock svårt för mig att att stå stark när jag ser hur Covid – 19 slår ut befolkningen i land efter land. Det gör fruktansvärt ont att bara stå och titta på Ofta kommer rädsla för mina när och kära, speciellt tänker jag på de som redan avlidit okänd som känd. Någonstans saknas empati från regeringen och journalisterna som så lättvindigt bekräftar antal nya dödsfall. Löpsedlar med stora siffror som säljer lösnummer på lösnummer.
Alla vill veta antal döda eller smittade helt utan att ens tänka en tanke på deras anhöriga.
Människor med familjer, barn, släkt, nära och kära avlider. Människoliv som lämnar jorden för tidigt pga corona och att regeringen inte kunde ta beslut att skydda alla äldre och personer i riskgrupp direkt. Tänker ofta på hur många liv som hade räddats om alla redan i januari hade fått flyttat in på skyddade hotell, med roomservice för att sitta isolerade tills allt lagt sig. Fanns det lite gnutta kreativitet hos regeringen så hade de räddat människors liv, hotellpersonalens arbete och hotellen hade överlevt osv.
Samtalade med en kvinna på regeringskansliet idag igen om några tankar runt allt. Ännu flera frågor och tveksamheter kom till mig.
Allt ska tusan vara en raketforskning och i väntan på att förslag ska klubbas i riksdagen dör fler, helt obemärkt går deras död förbi och de avlidna blir en siffra, en siffra i regeringes Covid – 19s statistik. Jag mår ILLA av vissa beslut de tar och jag backar upp vissa beslut, men att nonchalera de döda står jag inte bakom.
1 död är 1 död för mycket oavsett ålder eller underliggande sjukdom, PUNKT!
Jag kommer kämpa och fortsätta inspirera, stötta och hjälpa de runt om mig.
Det är liksom nu vi ser hur livet är på riktigt för alla. För världen står i paus, hur fungerar du då? Helt utan alla livlinor?
Nedan en sommar bild från förra året som jag älskar/ Kram Minette