Tänk att ett inhopp på S1 kunde sluta i veckopressen!
"Nu ska jag duka i kungligt tema, långt långt från Paparazzi"
För lite drygt 1 år sedan, exakt den 21 April 2017, befann jag på mig språng mellan vänner och jobb.
Hungriga som få, kilar vi in på Strandvägen för att få i oss enklare lunch. Ni fina sociala media följare har ju knappast kunnat undgå att det är en favorit plats för mig.
Väl inne, så blir jag snabbt påmind om att det var dags för ett toalettbesök, eller som jag säger vid finare sällskap, pudra näsa.
Kilar iväg på damernas och därinne tappar jag väskan på golvet, och sitter på huk och plockar upp mina tillbehör.
Intill mig står ett par ursnygga skor, och jag säger exakt vad jag tänker, jaha där står du och glänser i snygga dojor och ler. Kvinnan tittar ner och vi börjar småprata, hon böjer sig ned för att hjälpa mig plocka upp allt som ramlat ut, och till sak, det var ju en hel del.Känner ni mig så vet ni att jag bär liksom runt på mitt liv.
Vad är inte bra att ha med, vet ju liksom aldrig vad som sker. Plåster, bandage,värktabletter, allergipiller, smink, tandborste ,sax ja, listan kan bli lång. Tungt men bra.
Vi reser oss upp och fortsätter prata om allt och lite till. Och då, helt plötsligt, men oj förlåt! Det är ju du, Prinsessan Sofia. Hon ler.
Ja hon verkligen ler, det syns att det är från hjärta.Hennes äkthet i att hon är exakt så där jordnära, fin och empatisk som hon avspeglar.
Jag sträcker fram handen, hälsar så som jag bör. Hon hälsar tillbaka, men ger mig sen en kram. Vi liksom fann varandra där och då.
Vi fortsätter att prata, jag frågar, ursäkta mig, men får jag ta en bild, får jag lägga ut den på sociala media? Hon säger absolut.
Prinsessan Sofia och jag går gemensamt ut till restaurangen, små snackar om allt och inget. Hon står kvar rätt länge, och det märks att hon trivs. Det märktes på henne att det var skönt att få koppla av och bara prata om livet i det stora hela.
Vi pratar vidare och kommer in på den lite mer privata kvinnliga ”dagsformen”prat. Vi skrattar och har en härlig stund, jag, fd kollegan och Prinsessan Sofia.
Vi fattar ett tycke, jag och Sofia!
Bilden lägger jag stolt ut på sociala medier. Men väljer att inte skriva mer än det vi enas om, samt har jag eller kommer jag troligen heller inte berätta så mycket mer om ämnet och vad som hänt därefter.
Det kallas respekt.
Tiden gick och ”någon” hittar min bild på sociala medier och plötsligt finns det rubriker i pressen. Jag fattar, kollar av och inser att det säljer. Jag tänker ofta, vad händer nu, känns inte bra, vi fick ett ömsesidigt förtroende och det ska inte raseras för att någon skriver om saker de inte har någon aning om. Visst, vi pratar om ” pressvärde” men va tusan. Kolla av läget först va?
Nu blev det ingen skada denna gång, men tänk er för!
Idag ler jag, tänker att ja, det förde oss samman! Så tack!
Nedan ser ni bilderna från då, samt kopia på pressens fina inlägg.
Tack Prinsessan Sofia, varma kramar till dig underbara jordnära kvinna.
Respekt, lojalitet och ärlighet föder relationer och ja, det händer att jag pekar lite än idag, så som på bilden nedan.
Kramar Minette Tigerfalk
