Röda mattan, röda veckan och röda hallen! Mitt liv som det är!
Lördagen fortsatte i handbollens tecken.
Men innan hann jag med en kortare löprund i skogen. Tänker ALDRIG låta rädslan ta över. Sen att det finns någon ”mindre smarta” där ute, får jag lära mig leva med.
Det blev lättare jogg till spåret för att därefter försöka orka ett lite snabbare tempo. Kommer hem, helt slut och fattar inte varför det känns rätt tungt just denna runda.
Tittar på tidtagningen och hoppar till, jösses, jag tyckte jag tog det lugnt, dryga 5 km på knappt 27 minuter. Måste nog säga att, jösses vad jag är grym, eller rättare sagt GRYM!
Så det tar sig, men ännu lång resa kvar.
Hinner inte mer än hem och upptäcker, att oopss, där kom röda veckan, alltid lika lägligt.
Tiden ska pressas, muskler skapas och insidan ska få ro.
Jag är så lyckligt lottad över att jag har det jag har, mitt liv, exakt allt! Motgångar stärker. Jag tränar, jobbar och lever som bäst när schemat är pressat till max och inte så enkelt.
Hallen full med röda fans för att se matchen Guif–Kristianstad!
Eskilstuna GUIF fyller snabbt en arena. Eskilstuna den stolta fristaden, lever ut när handbollen står på agendan.
Vinst eller förlust, vi står där i alla lägen. Arenan fylls snabbt, med glada förväntansfulla fans. Kommer våra lokala kämpar att lyckats stå emot lika bra som förra hemmamatchen eller är IFK för tunga? Att lyckas slå ut Sveriges bästa lag i kvarten är förstås en övermäktig uppgift, de har stora skyttar med internationell rutin jämfört med GUIF’s ”humlor” som surrar runt på halvdistans och 6m-linjen för att tråckla in mål. Denna match bjöd inte IFK på några kontringar, ett disciplinerat bortaspel med kollektivt hemspring stängde dörren för Eskilstunas grabbar. Det blev lite nerv i slutet då de röda lyckas hämta in några mål, omringad av GUIF’s fantastiska flickor -08 hejades och applåderades så mina handflator lyste illröda… men det räckte inte för att kvittera och matchen slutar rättvist med en IFK-seger.
Robert Tigerfalk Flickor 08 och typ jag då, tackar ändå för en bra match!
Efter matchen blev det hem,tända ljus och tillsammans med fina vännerna Malena & Mats Brostedt med son Jesper, och vår familj hålla en tyst minut. När det väl vart gjort, blev livet som vanligt, skratt, skvaller och dårskap.
Fotograf nedan är Robert Tigerfalk, som hellre håller sig bakom än framför kameran.
Nedan ser ni mig, Minette Tigerfalk och Robin Andersson Dickfors Eskilstuna GUIF ler mot kameran.
Nedan – Leona Tigerfalk Viktor Hallen IFK Kristianstad Cassandra VillanuevaTigerfalk och
Tora Haglund ställer gärna upp på lite bloggbilder.
Nedan – IFK Kristianstads spelare är lika generösa med att skriva autografer och sprida glädjen i handbollshallen.
Här ser ni nr 6 Philip Henningsson, nr 13 Olafur Gudmundsson omfamnas av våra döttrars favorit nr 12 Herderio Lucau.
Spänt står Leona Tigerfalk och inväntar sin autografbok.
Nedan – Leona Tigerfalk nr 12 Herderio Lucau Eskilstuna GUIFs målvakt med systerson,Tora Haglund och Cassandra Tigerfalk.
Nedan . Cassandra Tigerfalk omfamnas av Eskilstuna GUIFs målvakt nr 12 Herderio Lucau, som håller systersonen i famnen.
Nedan – Jag, Minette Tigerfalk omfamnas av Eskilstuna GUIFs målvakt nr 12 Herderio Lucau, som håller systersonen i famnen.
